Har du frågor?

Kontaktuppgifter och vanliga frågor

Här hittar du svar på vanlig frågor och vem du ska ta kontakt med om du funderar på något som berör om din ansökan eller våra utbildningar.

Frågor om elektroteknikprogrammet

Är det något du undrar om utbildningsprogrammet för elektroteknik, ta då kontakt med programmets studiehandledare.

Carola Maxenius-Mickelsson

Studiehandledare, Programkoordinator
Coordinator, Master Mariner

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Läkarundersökning för fartygspersonal ska utföras av en sjömansläkare på en sjömanshälsovårdscentral, se Valviras förteckning över sjömanshälsovårdscentraler i Finland.

    I Sverige utfärdas läkarintyg för sjöfolk av läkare som är anslutna till Transportstyrelsens Sjöläkarwebb. På Transportstyrelsens webbplats finns mer information om läkarintyg och där kan man också söka läkare inom det område man bor i.

  • När du studerar på elektroteknikprogrammet har du möjlighet att välja om du vill läsa kurserna och göra praktiken du behöver för sjöbehörighet till fartygselektriker och elmästare. Du kan också välja att gå utbildningen med målsättningen att jobba med marin automationsteknik på land. För att få examen behöver du ha läst 240 sp varav 30 sp praktik.

  • För att få jobba på fartyg krävs ett sjöläkarintyg. På sjökaptensutbildningen måste du jobba på ett fartyg för att få praktiken som krävs både för examen och för behörigheten. På maskinteknik- och elektroteknikprogrammen kan du välja att göra praktik i en verkstad i land och det räcker för examen, men inte för att få behörighet att jobba ombord på fartyg.

  • När du studerat på ett yrkesgymnasium finns det möjlighet att få tillgodoräkna sig (validera) endel av den kunskapen du fått på gymnasiet till praktiken. Har du gått certifikats- och behörighetsgivande kurser inom sjöfart, som tex basic safety så får du dem tillgodo.

  • The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW). STCW är en konvention som antagits av FN-organet International Maritime Organisation (IMO). Konventionen slår fast vilka kunskaper man måste ha för att få jobba ombord på fartyg i internationell trafik. Det är bara nationellt godkända skolor som får skriva ut intyg på att den studerande har den kunskap som STCW kräver för att få jobba ombord på fartyg.

  • Basmatematik är en repetitionskurs av gymnasiematematiken, den innehåller sådant du förväntas kunna när du sedan börjar läsa dina programstudier. Vi rekommenderar alla som är antagna till elektroteknik, maskinteknik och sjökapten att gå basmatten för att fräscha upp sina matematikkunskaper.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om företagsekonomiprogrammet

Studiehandledaren för företagsekonomiutbildningen hjälper dig om vill ha mera information om utbildningen.

Thor-Björn Wik

Studiehandledare, Lektor
Lecturer, MSc

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om Hospitality Management-programmet

Funderar du på att börja studera Hospitality Management och har frågor, så ska du vända till utbildningens studiehandledare.

Therese Sjöblom

Studiehandledare, Lärare
Student Counsellor

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om IT-programmet

Om du inte hittar svaret på din fråga som berör utbildningsprogrammet för informationsteknik, hör då av dig till programmets studiehandledare.

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om maskinteknikprogrammet

Funderar du på att studera maskinteknik och har frågor? Då hjälper studiehandledaren dig.

Carola Maxenius-Mickelsson

Studiehandledare, Programkoordinator
Coordinator, Master Mariner

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Läkarundersökning för fartygspersonal ska utföras av en sjömansläkare på en sjömanshälsovårdscentral, se Valviras förteckning över sjömanshälsovårdscentraler i Finland.

    I Sverige utfärdas läkarintyg för sjöfolk av läkare som är anslutna till Transportstyrelsens Sjöläkarwebb. På Transportstyrelsens webbplats finns mer information om läkarintyg och där kan man också söka läkare inom det område man bor i.

  • För att få jobba på fartyg krävs ett sjöläkarintyg. På sjökaptensutbildningen måste du jobba på ett fartyg för att få praktiken som krävs både för examen och för behörigheten. På maskinteknik- och elektroteknikprogrammen kan du välja att göra praktik i en verkstad i land och det räcker för examen, men inte för att få behörighet att jobba ombord på fartyg.

  • När du studerat på ett yrkesgymnasium finns det möjlighet att få tillgodoräkna sig (validera) endel av den kunskapen du fått på gymnasiet till praktiken. Har du gått certifikats- och behörighetsgivande kurser inom sjöfart, som tex basic safety så får du dem tillgodo.

  • The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW). STCW är en konvention som antagits av FN-organet International Maritime Organisation (IMO). Konventionen slår fast vilka kunskaper man måste ha för att få jobba ombord på fartyg i internationell trafik. Det är bara nationellt godkända skolor som får skriva ut intyg på att den studerande har den kunskap som STCW kräver för att få jobba ombord på fartyg.

  • Basmatematik är en repetitionskurs av gymnasiematematiken, den innehåller sådant du förväntas kunna när du sedan börjar läsa dina programstudier. Vi rekommenderar alla som är antagna till elektroteknik, maskinteknik och sjökapten att gå basmatten för att fräscha upp sina matematikkunskaper.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om sjukskötarprogrammet

Läs först svaren på de vanligaste frågorna om utbildningen till sjukskötare (eller sjuksköterska som det heter i Sverige). Hittar du inte svaret på din fråga där, ta då kontakt med studiehandledaren.

Jenny Österbacka

Studiehandledare, Lärare
Lecturer, Registered Nurse

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Om du tror att något som rör din hälsa kan påverka dina möjligheter att arbeta inom det yrke du önskar utbilda dig till är det bra att påpeka det här. Annars behöver du inte fylla i någonting alls i fältet.

    I första hand gäller det för sökande till sjukskötarprogrammet, men även sökande övriga utbildningar får gärna fylla i eventuella hälsouppgifter som kan vara relevanta.

    Syftet är att undvika att du blir antagen och påbörjar en utbildning, bara för att under utbildningen inse att du kanske inte kommer kunna arbeta i det tilltänkta yrket. Har du frågor om vilka hälsoproblem som kan vara relevanta, ta kontakt med programmets studiehandledare.

  • Efter avslutad examen är du legitimerad sjukskötare i Finland och får godkänd EU-kompetens både i Norden och internationellt.

  • Det kan vara möjligt för dig att validera vissa kurser, men du behöver kontakta studiehandledaren för mer information om validering.

    I sjukskötarprogrammet läser du även 15 studiepoäng valfria studier. De valfria studierna ska ha anknytning till sjukskötarutbildningens eller de för högskolorna allmänna kompetenserna och vara godkända av utbildningsprogrammet.

    Du kan välja kurser inom Öppna högskolans kursutbud eller vid extern yrkeshögskola eller högskola.

  • Nej, det är inte möjligt. Sjukskötarutbildningen är på heltid och kräver ca 40 timmars studier per vecka. Antalet schemalagda timmar varierar mellan kurserna.

    Teoretisk undervisning är i huvudsak på dagtid, men undervisning kvällstid och på helger kan förekomma.

    Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker under handledning. Som studerande följer du handledarens schema, vilket kan innebära treskifts- och helgarbete.

  • Utbildningen till sjukskötare (eller sjuksköterska som det kallas i Sverige) leder till en yrkeshögskoleexamen med benämningen Sjukskötare YH (Bachelor of Nursing). Det är samma sak som en sjukskötarutbildning på grundnivå.

    Efter din examen kan du välja att studera vidare. Då läser du fördjupningskurser inom olika områden och kan bland annat bli barnmorska, hälsovårdare eller specialisera dig inom till exempel barnsjukvård, intensivvård eller operationssjukvård.

    Högskolans sjukskötarexamen ger också behörighet till studier på mastersnivå för dig som vill fortsätta med mer teoretiska studier. Nästa steg är sedan studier på forskarnivå.

  • Arbetserfarenhet ger inga poäng vid antagningen men är oftast till nytta i studierna.

  • Som studerande vid sjukskötarprogrammet har du möjlighet att genomföra internationell praktik som komplement till din praktik på Åland.

    Alla studerande vid programmet ska genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utanför Åland.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.

  • Det är svårt att läsa som extern studerande på sjukskötarutbildningen eftersom alla kurser inom programmet har förkunskapskrav och kopplingar till den verksamhetsförlagda utbildningen. Undantaget är kurser under termin 1.


Frågor om sjökaptensprogrammet

Alla frågor som berör utbildningen till sjökapten besvaras av programmets studiehandledare.

Carola Maxenius-Mickelsson

Studiehandledare, Programkoordinator
Coordinator, Master Mariner

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Läkarundersökning för fartygspersonal ska utföras av en sjömansläkare på en sjömanshälsovårdscentral, se Valviras förteckning över sjömanshälsovårdscentraler i Finland.

    I Sverige utfärdas läkarintyg för sjöfolk av läkare som är anslutna till Transportstyrelsens Sjöläkarwebb. På Transportstyrelsens webbplats finns mer information om läkarintyg och där kan man också söka läkare inom det område man bor i.

  • För att få jobba på fartyg krävs ett sjöläkarintyg. På sjökaptensutbildningen måste du jobba på ett fartyg för att få praktiken som krävs både för examen och för behörigheten. På maskinteknik- och elektroteknikprogrammen kan du välja att göra praktik i en verkstad i land och det räcker för examen, men inte för att få behörighet att jobba ombord på fartyg.

  • När du studerat på ett yrkesgymnasium finns det möjlighet att få tillgodoräkna sig (validera) endel av den kunskapen du fått på gymnasiet till praktiken. Har du gått certifikats- och behörighetsgivande kurser inom sjöfart, som tex basic safety så får du dem tillgodo.

  • The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW). STCW är en konvention som antagits av FN-organet International Maritime Organisation (IMO). Konventionen slår fast vilka kunskaper man måste ha för att få jobba ombord på fartyg i internationell trafik. Det är bara nationellt godkända skolor som får skriva ut intyg på att den studerande har den kunskap som STCW kräver för att få jobba ombord på fartyg.

  • Basmatematik är en repetitionskurs av gymnasiematematiken, den innehåller sådant du förväntas kunna när du sedan börjar läsa dina programstudier. Vi rekommenderar alla som är antagna till elektroteknik, maskinteknik och sjökapten att gå basmatten för att fräscha upp sina matematikkunskaper.

  • Ja, man kan få vissa kurser tillgodo. För information om vilka kurser man får tillgodo bör man kontakta studiehandledaren på sjökaptensprogrammet.

  • Utbildningen till sjökapten ger dig finsk behörighet, men Transportstyrelsen i Sverige erkänner behörigheter som är utfärdade av medlemsstater inom EES-området.

    Mer information om hur du gör för att ansöka om ett erkännande hos Transportstyrelsen hittar du här

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.


Frågor om ansökan och antagningen

Hittar du inte svaret på din fråga? Då kan du kontakta vår informationskoordinator.

Annika Lindqvist

Informationskoordinator
Information Coordinator, BA

  • Bilagorna bör helst vara i pdf-format, för att vara säker på att de går att öppna. Även andra format kan fungera, men pdf-formatet är det säkraste.

  • De ansökningar som inte kompletterats med betyg inom utsatt tid beaktas inte vid antagningen. Man kan komplettera ännu under sommaren, men ansökan placeras då efter de som skickat in allt i tid.

  • Ja, det går alltid att ta kontakt och rätta till om man råkat skriva något fel i ansökan. Ta kontakt via e-post info@ha.ax eller telefon +358 (0)18 537 702.

  • Ja, det går bra att ändra ordningsföljden på sökalternativen även efter att ansökan är inskickad. Ta kontakt via e-post info@ha.ax eller telefon +358 (0)18 537 702.

  • En yrkeshögskola i Finland är detsamma som en högskola i Sverige. Förvirring uppstår då man i Sverige också använder begreppet yrkeshögskola, men för en annan typ av utbildning. Dessutom använder man i Sverige oftast begreppet kandidatexamen, medan man i Finland pratar om lägre yrkeshögskoleexamen även om det i princip är samma sak, nämligen utbildning på nivån som man inom Europa kallar för ”bachelor’s level”.

    Utbildningar vid finska yrkeshögskolor leder till:

    • lägre yrkeshögskoleexamen = kandidatexamen = bachelor
    • högre yrkeshögskoleexamen = masterexamen = master

    Masterexamen är en påbyggnadsexamen till din kandidatexamen.

    På Undervisnings- och kulturministeriets webbplats kan du läsa mera om finska högskolesystemet och finsk högskoleexamina.

  • Ja, betyg, eventuella arbetsintyg och läkarintyg kan skickas in fram tills början på juni*. Det är själva ansökan som måste skickas in under ansökningstiden, som är från mitten av mars till mitten av april.

    *Sista dagen att skicka in kompletteringar varierar från år till år. Årets datum hittar du på sidan Ansökan.

  • En bestyrkt kopia innebär att någon intygar att kopian är korrekt, till exempel genom att på dokumentet skriva: ”Kopians riktighet intygas” och därefter underteckna med sitt namn.

  • Om du tror att något som rör din hälsa kan påverka dina möjligheter att arbeta inom det yrke du önskar utbilda dig till är det bra att påpeka det här. Annars behöver du inte fylla i någonting alls i fältet.

    I första hand gäller det för sökande till sjukskötarprogrammet, men även sökande övriga utbildningar får gärna fylla i eventuella hälsouppgifter som kan vara relevanta.

    Syftet är att undvika att du blir antagen och påbörjar en utbildning, bara för att under utbildningen inse att du kanske inte kommer kunna arbeta i det tilltänkta yrket. Har du frågor om vilka hälsoproblem som kan vara relevanta, ta kontakt med programmets studiehandledare.

  • Wilma är namnet på webbgränssnittet som används för webbansökan till utbildningsprogrammen. De automatiskt genererade e-postmeddelandena i samband med att du fyller i webbansökan kommer därför från avsändaren wilma@ha.ax.

  • Läkarundersökning för fartygspersonal ska utföras av en sjömansläkare på en sjömanshälsovårdscentral, se Valviras förteckning över sjömanshälsovårdscentraler i Finland.

    I Sverige utfärdas läkarintyg för sjöfolk av läkare som är anslutna till Transportstyrelsens Sjöläkarwebb. På Transportstyrelsens webbplats finns mer information om läkarintyg och där kan man också söka läkare inom det område man bor i.

  • Ja, det går bra att söka in till Högskolan på Åland, både med svenskt betyg och också med betyg från andra länder. Om man söker in med ett betyg på annat språk än svenska ska betyget kompletteras med en översättning av betyget till svenska eller engelska. Om man inte har betyg i svenska på avgångsbetyget från gymnasiet krävs också godkänt språkintyg på mellannivå, B1-B2, i den allmänna språkexamen enligt den europeiska nivåskalan för språk, med färdighetsnivå minst 3 i alla (4) delprov.

  • Det går inte att ange någon poänggräns för antagning, eftersom antagningssystemet för Högskolan på Åland skiljer sig från både den finska och den svenska antagningen. De sökande som har högst poäng av alla som uppfyller behörighetskraven antas. Hur många som antas till varje program bestäms årligen av styrelsen.

  • 1. Fyll i och skicka in ansökningsformuläret

    Webbansökan är endast öppen under ansökningstiden som är 15 mars till 16 april.

    • Klicka på Ansök nu
    • Välj program och klicka på Gå vidare
    • Fyll i din e-postadress och klicka på Skicka bekräftelse
    • Öppna din e-post och mailet från wilma@ha.ax. Klicka på länken i e-postmeddelandet
    • Fyll i ansökningsformuläret och skicka in det

    2. Skicka in bilagor (senast den 11 juni)

    • en bestyrkt kopia av avgångsbetyg från gymnasiet
    • eventuella arbetsintyg
    • giltigt läkarintyg för däckstjänst på fartyg (gäller endast för sökande till sjökaptensprogrammet)

    Mer detaljerad information om hur du söker in och Ansök nu-knappen hittar du på sidan Ansökan

  • Ansökan till utbildningsprogrammen görs alltid på våren från mitten av mars till mitten av april. I år är ansökningstiden från 15 mars till och med 16 april 2018. Det betyder att du behöver ha skickat in din ansökan senaste den 16 april 2018 kl 23.59 (finsk tid) via webbansökan eller e-post. Om du skickar in ansökan per post, så måste kuvertet vara poststämplad senast den 16 april.


Frågor om fristående kurser

Är du intresserad av att läsa enstaka kurser på universitets- eller högskolenivå kan du göra det via Öppna högskolan. Läs mer om högskolestudier på Öppna högskolans webbplats eller ta kontakt med kursplaneraren.

  • Studiepoäng är samma sak som högskolepoäng och förkortas sp.

    En studiepoäng (sp) motsvarar ca 27 timmars arbete, där föreläsningar, övningar, eget arbete, litteraturläsning, tentamen etc. ingår.

  • Det är svårt att läsa som extern studerande på sjukskötarutbildningen eftersom alla kurser inom programmet har förkunskapskrav och kopplingar till den verksamhetsförlagda utbildningen. Undantaget är kurser under termin 1.