Erika Boman, forskare vid Högskolan på Åland, är medförfattare i två nya undersökningar om alkoholvanor bland äldre och sambandet mellan hälsa, livslängd och följsamhet till de hälsosamma livsstilsprinciperna från så kallade “Blue Zones”.

Prevalence and gender-specific correlates of hazardous and binge drinking among Swedish and Finnish older adults undersöker alkoholvanor bland bland 11 747 äldre vuxna i åldern 65 – 90 år på Åland, i Österbotten och Södra Österbotten (Finland) och i Västerbotten (Sverige). Från Åland deltog 816 kvinnor och män med olika sociodemografiska egenskaper. 

Resultaten från alla regioner visade bland annat:

• 1 av 3 äldre män och 1 av 10 äldre kvinnor dricker på ett riskfyllt sätt, och förekomsten av riskdrickande är högre på Åland jämfört med övriga regioner i Finland.
• Berusningsdrickande är vanligare bland män (13 %) än kvinnor (3 %) och vanligast förekommande på Åland.
• Kvinnor med universitetsutbildning och högre inkomster hade större benägenhet till riskfyllt drickande än de med lägre utbildning och sämre ekonomi.
• Bland kvinnor var starkare inre styrka (resiliens) kopplat till lägre sannolikhet för riskfyllt eller berusningsdrickande; sorg och depression var kopplat till problematiskt drickande och det var större sannolikhet för berusningsdrickande bland kvinnor på Åland jämfört med de andra regionerna.
• Äktenskap och samboskap var kopplat till minskad sannolikhet för nykterhet, men inte till ökad risk för riskfyllt eller berusningsdrickande hos män.
• Personer som upplevde sin hälsa som god eller utmärkt hade högre sannolikhet att fortsätta dricka (och bland män även att dricka riskfyllt).
• De flesta som rapporterade hjärt-kärlsjukdomar (CVD) hade större benägenhet att dricka riskfyllt snarare än måttligt, och män med CVD hade ökad sannolikhet för berusningsdrickande.
• Faktorer som är kopplade till låg risk för alkoholkonsumtion och/eller nykterhet hos ett eller båda könen inkluderar aktivt religiöst deltagande, god sömnkvalitet, måttligt BMI, användning av flera läkemedel, minskad självständighet i vardagen samt i vilken region man bodde (vilket kan spegla historiska kulturella skillnader) – resultaten visade större benägenhet till riskfyllt drickande bland kvinnor på Åland jämfört med de övriga studerade regionerna.

Boman har tillsammans med Ålands landskapsläkare Knut Lönnroth och forskare vid Umeå Universitet genomfört studien inom forskningsnätverket GERDA, som Högskolan på Åland är en del av. Den vetenskapliga tidsskriften Alcohol: Clinical & Experimental Research har valt ut forskningen som en artikel av allmänt intresse och publicerat den i sitt senaste nummer.

Artikeln går att läsa i sin helhet här.

Searching for a Potential Blue Zone in the Nordics: A Study on Differences in Lifestyle and Health in Regions Varying in Longevity in Western Finland undersöker sambandet mellan hälsa, livslängd och följsamhet till de hälsosamma livsstilsprinciperna från så kallade “Blue Zones” i fyra regioner i västra Finland. Dessa Blue Zones är demografiska och/eller geografiska områden i världen där människor anses leva mätbart längre.

Resultaten visar att Åland hade längst livslängd och bäst hälsa men avvek från flera Blue Zone-principer, medan svenskspråkiga Österbotten hade både god hälsa och hög följsamhet till dessa principer. Sydösterbotten hade sämst hälsa trots liknande följsamhet som svenskspråkiga Österbotten, och finskspråkiga Österbotten avvek mest från Blue Zone-livsstilen. Slutsatsen är att hög livslängd inte nödvändigtvis hänger ihop med att leva enligt Blue Zone-principer.

I studien användes befolkningsdata och data insamlat från svenskspråkiga Åland, tvåspråkiga Österbotten, finskspråkiga Södra Österbotten och finskspråkiga Österbotten, från totalt 6926 äldre vuxna i åldern 65 – 90 år, varav 831 från Åland.

Boman genomförde studien tillsammans med forskare vid Åbo Akademi och Umeå Universitet och den är publicerad i Journal of Ageing Research och går att läsa i sin helhet här.

Du hittar även alla Högskolans forskningspublikationer här!