Sjukskötare – Omvårdnad av patienter med långvariga sjukdomstillstånd

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering & Etik och professionalitet i vården
– exemplifiera och reflektera över vikten av personcentrerad vård i samband med omvårdnad av patienter med långvariga sjukdomstillstånd
– planera, genomföra, dokumentera och utvärdera omvårdnadsåtgärder med patienten och/eller närstående som aktiv deltagare
– tillämpa lagstiftning och direktiv som är kopplat till dokumentation samt patientens ställning och rättigheter
– visa omsorg och respekt för patientens självbestämmande, integritet, sociala och kulturella situation; visa öppenhet, mod och hänsyn till olika värderingar
– identifiera och reflektera kring etiskt svåra situationer i vård av äldre och patienter med långvariga sjukdomstillstånd samt identifiera och reflektera över situationer där åldersdiskriminering kommer till uttryck i vården

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjukskötarens ansvar i vården av den multisjuka äldre patienten
– planera, organisera och fördela arbetsuppgifter knutet till en eller ett par patienter
– visa handlingsberedskap; ta egna initiativ i samråd med handledare och visa intresse och förmåga att inhämta relevant information i det patientnära arbetet
– visa god förmåga till samarbete med olika yrkesgrupper
– visa förmåga till självkritik, inse egna styrkor och utvecklingspotential, visa ansvar för eget lärande och utveckling samt visa noggrannhet, pålitlighet och omdöme

Klinisk vård
– tillämpa teoretiska kunskaper kring åldrandet och långvariga sjukdomstillstånd samt omvårdnadsprocessen; för att bedöma behov av omvårdnad, kunna planera och prioritera, genomföra, följa upp, dokumentera och utvärdera omvårdnadsåtgärder i samråd med patienten och/eller närstående
– exemplifiera och reflektera över vanligt förekommande fysiska och psykiska reaktioner i samband med långvariga sjukdomstillstånd
– tillämpa basala hygienrutiner i aktuellt kontext
– genomföra grundläggande bedömning av patienters kommunikationsförmåga och medvetandegrad, aktivitetsnivå, smärta och trötthet, vila/sömn
– genomföra grundläggande bedömning av och omvårdnadsaktiviteter i relation till medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel; aktivitet, rörelse och rörlighet; mag-tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens)
– genomföra vårdtekniska moment enligt rådande föreskrifter såsom venprovtagning och katetrisering samt förutse komplikationer och eventuella felkällor
– reflektera över den äldre patientens läkemedelsbehandling och läkemedelsbehandling vid långvariga sjukdomstillstånd, samt verkställa läkemedelsordinationer på ett korrekt sätt och med patientsäkerhet i fokus

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande samt Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– redovisa teoretisk kunskap kring äldre och patienter med långvariga sjukdomstillstånd
– visa förmåga att använda sig av strukturerad datainsamling som grund för planering av patientens vård; tillämpning av VIPS, och SBAR och skattningsskalor som ett led i att öka patientsäkerheten
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera situationer som kan äventyra säkerheten,t.ex. smittrisker, fallrisker, komplikationer, förväxlingar och vb genomföra avvikelserapportering
– reflektera över på vilket sätt kunskap om vårdvetenskapliga begrepp såsom vila, ensamhet, försoning, hopp, livskraft och livshållning kan tillämpas i vården samt vilken betydelse denna typ av kunskap kan ha i vården av den multisjuka äldre personen

Handledning och undervisning samt Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– visa förmåga att samtala, lyssna aktivt, ställa frågor samt ta del av och beakta patientens berättelse
– informera patienter (och närstående) vid omvårdnadshandlingar, undersökningar och behandlingar
– visa förmåga att undervisa patienter och närstående i relation till långvariga sjukdomstillstånd, med utgångspunkt i motiverande samtal och empowerment
– visa grundläggande kunskaper i metoder som har visat sig kunna stödja livsstilsförändring som kan verka hälsofrämjande
– identifiera patientens upplevelse av hälsa
– identifiera behov av prevention och rehabilitering relaterat till den äldre patienten med långvariga sjukdomstillstånd

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– reflektera över servicestrukturen inom social- och hälsovård i relation till den äldre människan, inkl. organisering av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn) samt beskriva aktuella kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av äldre personer
– samverka med olika instanser inom vård och omsorg

Kursen är indelad i tre moment.
Moment 1 (0,5 sp). Vårdtekniska moment: Venprovtagning samt katetrisering av urinvägarna
Moment 2 (9 sp). Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Moment 3 (1 sp). Teoretiskt arbete kopplat till verksamhetsförlagd utbildning (VFU-uppgift)

Långvariga sjukdomstillstånd som berörs är; ateroskleros, hypertoni, hyperlipidemi, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes, funktionsstörning i thyroidea och parathyroidea, osteoporos, artros, prostatahyperplasi och demenssjukdom.

Obligatorisk närvaro vid samtliga undervisningstillfällen under introduktionsveckan. För närvaro under VFU, se gällande direktiv. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar av kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

Tvågradig skala (Godkänd/Underkänd)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Tentamen relaterat till praktiska moment. VFU-uppgift. Aktivt deltagande i VFU. För bedömning av VFU, se gällande kvalitetsledningsdokument.

Dahlborg, E. (red). (2019). Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur.

Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Theorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken. Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. (2. uppl.). Studentlitteratur.

Ehrenberg, A., Wallin, L., & Edberg, A. (red.). (2019). Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling. (3. uppl.). Studentlitteratur.

Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. (u.å.). http://www.fyss.se/

Social- och hälsovårdsministeriet. (2014). Upprättandet och hantering av journalhandlingar. Handbok för hälso- och sjukvården (2014/20). http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/70337/URN_ISBN_978-952-00-3544-0.pdf

Nordeng, H., & Spigset, O. (red.). (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning. (3. uppl., tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kap: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Äldre och läkemedel; Läkemedel vid smärtor.

Sandberg, H. (2014). Sjuksköterskans samtal: professionalitet och medmänsklighet. Studentlitteratur.

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (2. uppl.). Studentlitteratur.

Vårdhandboken. (6 november 2020). https://www.vardhandboken.se/ Kap.: Blodprov, venös provtagning; Kateterisering av urinblåsa.

Aktuell lagstiftning:
Landskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter; Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (30.3.2009/298); Landskapslag (2019:9) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen tillämpas på sådan myndighetsbehandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad; Landskapslag (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet är tillämplig på bland annat landskapets myndigheter.

Referenslitteratur
Ekwall, A., & Jansson, A. (red.). (2016). Omvårdnad & medicin. (1. uppl.). Studentlitteratur. Kap: Initial bedömning och grundläggande undersökningar; Risk för ohälsa; Läkemedel; Blodtrycket och dess komplikationer; Neurologiska sjukdomar: demenssjukdomar; Stroke; Endokrina sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos, hyperparatyreoidism; Diabetes mellitus; Mag-tarmsjukdomar: diarré, förstoppning, avföringsinkontinens; Reumatiska sjukdomar och ostoporos: degenerativa ledsjukdomar-artros, osteoporos.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.). Natur & kultur. Kapitel: Ohälsosamma levnadsvanor dödar flest; Utbredning av ohälsosamma levnadsvanor; Otillräcklig fysisk aktivitet; Ohälsosamma matvanor; Metabola fysiologiska riskfaktorer.

Läkemedelsboken. (27 augusti 2015). Läkemedelsbehandling hos äldre. https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html

Vårdhandboken. (6 november 2020). https://www.vardhandboken.se/ Kap: Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande; Analinkontinens – vård och behandling; Bemötande av personer med funktionsnedsättning; Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv; Blåsövervakning vid sjukhusvård; Fallprevention; Förstoppning; Hörselnedsättning och rehabilitering; Lavemang; Orörlighet, komplikationer; Urininkontinens.

Ålands landskapsregering (2010). Kvalitetsrekommendation. Tjänster för äldre. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/kvalitetsrekommendation-tjanster-for-aldre.pdf

Ålands landskapsregering (2012). Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/riktlinjer-for-omsorg-och-vard-vid-demenssjukdom.pdf

Ålands landskapsregering (2020). Plan för socialvården 2020-2024. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/socialvardsplan_2020-2024_reviderad_010720.pdf

Samtliga kurser från termin 1 samt Grunder i immunologi, mikrobiologi samt sjukhushygien och Grundläggande omvårdnad. Studerande ska också ha uppvisat grundläggande kunskaper i kursen Den äldre människan och långvariga sjukdomstillstånd.

Kursvitsord noteras i studiekort. (Vid validering används vitsordet Godkänd).

Föreläsningar. Grupparbete. Seminarium. Praktiska övningar. VFU inkl. VFU-uppgift.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.