Sjukskötare – Evidensbaserat arbete, kvalitet och säkerhet

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering samt Etik och professionalitet i vården
– föra dialog (analys) om aktuella etikfrågor i arbetslivet i syfte att utveckla en ökad evidensbaserad etisk kompetens
– relatera etik och efterlevnad av lagstiftning till hållbar utveckling och kvalitet både vad gäller respekt för individ, mångfald och mänskliga rättigheter som miljö/miljörisker, ekonomi och säkerhet
– förstå innebörden i begreppen vårdkvalitet och patienttillfredsställelse (inom primärvård, specialiserad och högteknologisk vård)
– diskutera forskningsetiska ställningstaganden i relation till forskning och utvecklingsarbete inom omvårdnad

Ledarskap och företagande samt Klinisk vård
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i att leda och utveckla vården, i det interprofessionella samarbete,i att bedriva evidensbaserat arbete samt i att skapa en kultur som tillåter detta
– inse vikten av teamarbete och patientsäkerhet samt den enskilda sjukskötarens roll och ansvar i detta

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– identifiera omvårdnadsvetenskapliga frågeställningar utifrån observationer i vårdverkligheten
– välja, argumentera för och använda teori och begrepp inom vetenskapsområdet som referensram för kliniskt arbete och/eller utvecklingsarbete inom omvårdnad
– arbeta systematiskt och evidensbaserat med hjälp av kvalitativa metoder, inklusive kvalitativ forskningsdesign

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– reflektera över relevansen av metoder, tillvägagångssätt och allmän omvårdnad i relation till sjukskötarens ansvarsområden (att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande)
– skapa förutsättningar för och diskutera sambanden mellan samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och feedback i det evidensbaserade vårdutövandet likaväl som i utvecklingsarbete inom omvårdnad

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– identifiera social- och hälsovårdens verktyg för säker patientvård samt relatera till dem i konkreta fall
– känna till det finländska och åländska hälso- och sjukvårdssystemets struktur och kvalitetsledning samt reformer, liksom dessas påverkan på kvalitet och säkerhet i daglig vårdverksamhet

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– bedriva en patientsäker vård genom att argumentera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
– visa fördjupad kunskap och förmåga att använda forskningsresultat i vården och som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete/utvecklingsarbete inom omvårdnad
– visa grundläggande kännedom om och redogöra för möjligheter och begränsningar med kvalitativa undersökningsmetoder
– uppvisa kvalitetsgranskning och källkritik vid användning av kvalitativa artiklar.

Moment 1 (2,5 sp). Kvalitetssäkring och patientsäkerhet
Moment 2 (5 sp). Evidensbaserat arbete och beslutsfattande

Ledarskapets betydelse utifrån klinisk erfarenhet och i relation till att arbeta evidensbaserat, säkert och med kvalitet. Patientsäkerhet; metoder och kvalitetsledning. Säkerhetskultur- och klimat – vad är säkerhet. Fördjupning i avvikelserapportering. LEAN. Etik och hållbar utveckling – hållbart förbättringsarbete, socialt hållbarhetsarbete. Lagstiftning: patienträttigheter, miljöskydd och renhållning. Kvalitativ metod inkl. forskningsetiska frågeställningar. Teoretiska byggstenar för att leda förändringsarbete och en patientsäker vård. Utvecklingsarbete med explicit förankring i frågeställningar/problem i det kliniska omvårdnadsarbetet. Litteratursammanställning. Intervjumetodik. Begreppsanalys. Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar. Fördjupning i evidensbegreppet. Kunskapsutveckling genom induktion och deduktion – förändrings-, kvalitets- och förbättringsarbete i teori och praktik. Vårdvetenskap som grund för det professionella beslutsfattandet; vårdteoretiker såsom Eriksson, Halldorsdottir, Martinsen, Orem, Travelbee, Parse, Roach och Watson. Peer learning. Presentationsteknik – skriftlig och muntlig framställning. Det vetenskapliga samfundets krav och förväntningar på vetenskapliga arbeten/texter.

Obligatorisk närvaro i samband med introduktion liksom under seminarier och grupparbeten/workshops.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, samt vid seminarium och workshops. Gruppexamination inkl. muntlig presentation. Nätbaserad examination.

Alligood, M. R., & Marriner-Tomey, A. (red.). (2018). Nursing theorists and their work. (9. ed., även tidigare upplagor kan användas) Mosby. (valda delar beroende av teoretisk referens, och upplaga beror av vilken omvårdnadsteoretiker som är aktuell)

Bidstrup Jörgensen, B., & Östergaard Stenfeldt, V. (red.). (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Liber.

Boström, A-M., Nordström, G., & Wilde-Larsson, B. (2017). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Studentlitteratur. Kap. Säker vård- idag och imorgon; Säkrare vård – från teori till praktik i det kliniska mikrosystemet; Vårdkvalitet och patienttillfredsställelse; Förbättringsarbete och förändringsprocessen; Teamarbete och patientsäkerhet; Systematiska översikter som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete i vården.

Bärkraft.ax. (u.å). De sju strategiska utvecklingsmålen 2030. https://www.barkraft.ax/vara-mal/de-sju-strategiska-utvecklingsmalen-2030

Ehrenberg, A., & Wallin, L. (red.). (2019). Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling. Studentlitteratur. Kap. Kvalitetsutveckling inom omvårdnad; Standardiserade vårdplaner; Patientsäkerhet; Hållbar utveckling i kliniskt vårdarbete.

Eriksson, K., & Martinsen, K. (2009). Å se og å innse. Om ulike former for evidens. Akribe As.Kap. Evidens – det sanna, det sköna, det goda och det eviga.

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., tidigare upplaga kan användas) Studentlitteratur. Kap. Forskningsetik; Kvalitativ design; Kvalitativ forskningsintervju; Fokusgrupper; Etnografi och deltagande observation; Systematisk litteraturöversikt; Metasyntes.

Institutet för hälsa och välfärd (2012). Handbok om patientsäkerhet (20/2012). http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/79937/d7da94ba-7232-4e48-bf17-ea684ef84146.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 1992/785). Social- och hälsovårdsministeriet. http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785

Landskapslag (2019:9) om dataskydd inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Ålands landskapsregering. https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alex/20199?fbclid=IwAR2ZCB2eIPOfB8eoqpht2yh5KIMghMaKkFpAoULIhhxeYLUv2b1VJBa7NVc

Landskapslag om miljöskydd (ÅFS 2008:124). Ålands landskapsregering. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2008-nr124.pdf

Landskapslag (2018:83) om tillämpning av rikets avfallslag. Ålands landskapsregering. https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alex/201883?fbclid=IwAR3jg_R2ARQW9bqiNA_2U0ChkCH_KX6uQbRHuwlIsJRvkdI67evbcstg6V8

EU-hälsovård.fi (6.4.2020). Patientsäkerhet i Finland. https://www.vardenhetsval.fi/halso-och-sjukvardstjanster-i-finland/patientsakerhet/

Polit, D., & Beck, T. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (11th ed.) Wolters Kluwer. Kap. Foundations of Nursing Research, Conceptualizing and planning a study to generate evidence for nursing, Designing and conducting qualitative studies to generate evidence for nursing, Building an evidence base for nursing practice.

Social- och hälsovårdsministeriet (2017). Patient- och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021. Statsrådets principbeslut (Publikationer 2017:10). http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80353/10_2017_Patient-och%20klientsakerhetsstrategi%202017-2021.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses (FFS 341/2011). Social- och hälsovårdsministeriet. http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110341

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. http://www.sbu.se/

Wiklund Gustin, L., & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2 uppl., tidigare upplaga kan användas) Studentlitteratur. Kap. Värdighet, Lidande; Försoning

Willman, A., Stolz, P., & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. (4. uppl., tidigare upplagor kan användas) Studentlitteratur. Kap. Evidensbaserad omvårdnad; Omvårdnadsvetenskap och forskning; Utvärderingsforskning; Precisering av forskningsproblem och kriterier; Litteratursökning; Tolka, värdera och sammanväga bevis.

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Hommel, A., & Andersson, Å. (2018). Kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Sjuksköterskans professionella ansvar. Studentlitteratur.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2. uppl.). Studentlitteratur. (302s)
Methods – Qualitative. (2014). Hämtat 24.10.2019. http://gsociology.icaap.org/methods/qual.htm
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Liber.
Segesten, K. (2006). Vårdforskningens begrepp. Studentlitteratur.
Sherwood, G., & Barnsteiner, J. (red.). (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Studentlitteratur.
Wiklund Gustin L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur och Kultur. (343s.)
Övrig relevant litteratur (primärkällor omvårdnadsteori samt källor som berör det aktuella problemområdet).
Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1, 2 och 3.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Föreläsningar. Självstudier. Grupparbete/workshops. Nätbaserad undervisning.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.