Sjukskötare – Medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd ur ett omvårdnads- och medicinskt perspektiv 1

Personcentrering
– Reflektera över betydelsen av personcentrering i omvårdnad av patienter med medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd samt patienter i livets slut
– Reflektera över vikten av patienten/närstående som aktiva deltagare i egenvård och rehabilitering samt vid sjukdom som inte längre går att bota

Etik och professionalitet i vården
– Identifiera och reflektera över etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av patienter med medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd, inklusive vård i livets slut
– Reflektera över adekvat smärtlindring som en etisk grundrättighet
– Reflektera över patientens brist på autonomi och sårbarhet i samband med olika typer av medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd, med fokus på perioperativ vård

Ledarskap och företagande
– Reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i vården av patienter med medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd, liksom i vård av patient i livets slut
– Redogöra för teamarbetets och kommunikationens betydelse i vården av patienter med medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd, liksom i vård av patient i livets slut

Klinisk vård
– Redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanligt förekommande medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd
– Redogöra för allmän pre- och postoperativ omvårdnad liksom riktlinjer och specifik omvårdnad i samband med dagkirurgi
– Redogöra för vanligt förekommande postoperativa komplikationer samt prevention, behandling och omvårdnad av dessa
– Redogöra för faktorer av betydelse för patientens smärtupplevelse, fysiologiska tecken på akut smärta, konsekvenser av obehandlad smärta samt metoder för smärtlindring och bedömning av patienters smärtupplevelse
– Redogöra för den palliativa vårdens filosofi och förhållningssätt, metoder för bedömning av symtom samt interventioner för symtomkontroll

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande samt Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– Motivera för betydelsen av att evidensbaserad vård integreras i arbetet inom hälso- och sjukvården, här med fokus på vård av patienter med medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd samt i vård av patienter i livets slut
– Tillämpa kliniska riktlinjer inkl metoder och verktyg efter bästa kunskapsläge (evidens) i samband med diskussioner, övningar och övriga arbeten kring kursrelevanta teman
– Visa inblick i vårdforskning genom att fördjupa sig i ett urval av artiklar från omvårdnadsdisciplinen kring kursrelevanta teman
– Reflektera över vårdvetenskapliga begrepp såsom värdighet i samband med medicinsk och perioperativ vård, andlighet och vårdande, tröst, vaka samt lidande i samband med vård i livets slut

Handledning och undervisning samt Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– Tillämpa lärande och kommunikation till konkreta patientsituationer, och på basen av detta utveckla egna pedagogiska verktyg och strategier för att kunna undervisa patienter i samband med diskussioner, övningar och övriga arbeten kring kursrelevanta teman
– Redogöra för rökning, alkohol och andra livsstilsfaktorer som riskfaktorer vid olika typer av medicinska, kirurgiska och akuta sjukdomstillstånd, med fokus på betydelsen vid kirurgiska ingrepp

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– Beskriva servicestrukturen i samband med vård av patienter med medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd inkl vård av patienter i livets slut

Kursen omfattar patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanligt förekommande medicinska, kirurgiska och akuta symtom och sjukdomstillstånd som berör cirkulationssystemet, mag-tarmkanalen, rörelseapparaten samt vid vanligt förekommande blod- och tumörsjukdomar. Kursen omfattar också patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad och egenvård vid KOL, astma, övre och nedre luftvägsinfektion, och allergi samt pre- och postoperativ vård inklusive vanligt förekommande komplikationer. I kursen ingår även riktlinjer och omvårdnad vid dagkirurgi, palliativ vård, smärta och blodtransfusioner. I kursen studeras 1 sp tillämpad farmakologi.
Praktiska övningar relaterade till patientfall/kursinnehåll (2 sp).

Obligatorisk närvaro vid introduktionstillfället samt vid arbete med patientfall, arbete i grupp och seminarium. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande i arbete med patientfall/arbete i grupp. Seminarium, där studerande uppvisar minst goda kunskaper i förhållande till lärandemål. Goda kunskaper i förhållande till lärandemålen ska uppvisas för att studerande ska ha rätt att genomföra efterföljande verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Skriftlig tentamen.

Ekwall, A. & Jansson, A.M. (red). (2016). Omvårdnad & Medicin. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Initial bedömning och grundläggande undersökningar: EKG; Hjärtsjukdomar; Venös tromboembolism; Lungsjukdomar; Mag-tarmsjukdomar; Cancersjukdomar; Blodsjukdomar.

Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.). (2016). Omvårdnad & kirurgi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Patientsäkerhet; Svåra samtal; Tobak och alkohol som riskfaktorer vid kirurgi; Hygien; Postoperativ smärta; Optimal kirurgisk återhämtning; Dagkirurgi; Anestesi och intensivvård; Operation; Endoskopi; Postoperativa komplikationer; Bukväggens kirurgi; Övre mag-tarmkanalen; Nedre mag-tarmkanalen; Kärlkirurgi; Bröst- och plastikkirurgi; Thoraxkirurgi; Ortopedi.

Nordeng, H. & Spigset, O. (red.). (2009). Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid cancersjukdomar; Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid blodsjukdomar; Läkemedel vid lungsjukdomar; Läkemedel vid sjukdomar i matsmältningskanalen; Läkemedelsanvändning vid bröstcancer; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Läkemedel vid smärta; Läkemedel vid illamående och kräkningar; Läkemedel vid anestesi.

Sandberg. H. 2014. Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Informera och undervisa; Sjukskötaren som teammedlem och ledare.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Värdighet; Andlighet och vårdande; Tröst; Vaka; Lidande.

Biografi/skönlitterär bok inom ämnet palliativ vård.

Artikelsamling:
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E. & Eriksson, K. (2004). Suffering related to health care: a study of breast cancer patients’ experiences. International Journal of Nursing Practise. 2004 Dec;10(6):248-56.

Junehag, L., Asplund, K. & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian journal of caring sciences.2014 Jun;28(2):289-96.

Larsson, H. & Blomqvist, K. (2014). From a diagnostic and particular approach to a person-centred approach: a development project. Journal of Clinical Nursing. 2015 Feb;24(3-4):465-74

Russel, S. (2017). Physical activity and exercise after stoma surgery: overcoming the barriers. British Journal of Nursing.2017 Mar 9;26(5):S20-S26

Torheim, H. & Kvangarsnes, M. (2014). How do patients with exacerbated chronic obstructive pulmonary disease experience care in the intensive care unit? Scandinavian journal of caring sciences. 2014 Dec;28(4):741-8.

Referenslitteratur
Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.). (2011). Klinisk omvårdnad 1. (2. uppl.) Stockholm: Liber. s. 105-185, 207-393, 405-446. (300s).
Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.). (2011). Klinisk omvårdnad. 2. (2. uppl.) Stockholm: Liber. s. 103-188, 401-517. (202s).
Andershed, B., Ternestedt, B. & Håkanson, C. (red.). (2013). Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A. & Wijk, H. (red.). (2009). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F., Öhlén, J. & Edberg, A. (red.). (2009). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lund: Studentlitteratur.
Hellbom, M. & Thomé, B. (red.). (2011). Perspektiv på onkologisk vård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hommel, A. & Bååth, C. (red.) (2013). Ortopedisk vård och rehabilitering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Å. (2014). Att möta döden: Omvårdnad vid livets slut. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindholm, C. (2015). Sår. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Molin, B., Lund, I. & Lundeberg, S. (2010). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sandman. L. & Kjellström, S. 2010. Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Stokke, O., Hagve, T. & Bjuväng, A. (red.) (2011). Undersökningar vid sjukdom. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Samtliga kurser från termin 1 och 2.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Patientfall (arbete enskilt och i grupp). Föreläsningar. Examinerande seminarium. Självstudier. Även andra arbetsformer kan ingå, vilket ansvarig lärare informerar om i samband med kursstart.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.