Sjukskötare – Evidensbaserat arbete, kvalitet och säkerhet

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:

Personcentrering och etik samt Professionalitet i vården
– visa öppenhet och nyfikenhet för händelser och kunskap i omvärlden samt föra dialog om aktuella etikfrågor i arbetslivet i syfte att utveckla en ökad evidensbaserad etisk kompetens
– relatera etik och efterlevnad av lagstiftning till hållbar utveckling och kvalitet både vad gäller respekt för individ, mångfald och mänskliga rättigheter som miljö/miljörisker och säkerhet
– förstå innebörden i begreppen vårdkvalitet och patienttillfredsställelse (inom primärvård, specialiserad och högteknologisk vård)
diskutera forskningsetiska ställningstaganden i relation till forskning och utvecklingsarbete

Ledarskap och företagande samt Klinisk vård
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i att leda och utveckla vården, i att bedriva evidensbaserat arbete samt i att skapa en kultur som tillåter detta
– teamarbete och patientsäkerhet samt den enskilda sjukskötarens roll och ansvar i detta

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– arbeta evidensbaserat genom systematiska kunskapsbaserade metoder
– identifiera omvårdnadsvetenskapliga frågeställningar
– använda teori och begrepp inom vetenskapsområdet som referensram för argumentation och utveckling av omvårdnadsområdet
– argumentera för val av vetenskaplig teori och/eller empiriska resultat som referensram för kliniskt arbete och/eller utvecklingsarbete inom omvårdnad

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– reflektera över relevansen av metoder, tillvägagångssätt och allmän omvårdnad i relation till sjukskötarens ansvarsområden (att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande)
– skapa förutsättningar för och diskutera sambanden mellan samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och feedback i det evidensbaserade vårdutövandet likaväl som i vårdutvecklingsarbetet

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– identifiera social- och hälsovårdens verktyg för säker patientvård samt relatera till dem i konkreta fall
– beskriva kommande omstrukturering av vård och omsorg i Finland (SOTE-reformen) och reflektera över hur den kan komma att påverka vårdens kvalitet och säkerhet

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– förevisa evidens för att bedriva en patientsäker vård genom att argumentera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
– visa fördjupad kunskap och förmåga att använda forskningsresultat i vården och som underlag för kvalitets- och förbättringsarbete
– visa grundläggande kännedom om och redogöra för möjligheter och begränsningar med kvalitativa undersökningsmetoder
– uppvisa kvalitetsgranskning och källkritik vid användning av kvalitativa artiklar.

Innehåll
Moment 1 (2,5 sp. Kvalitetssäkring och patientsäkerhet
Moment 2 (5 sp). Evidensbaserat arbete och beslutsfattande

Utvecklingsarbete med explicit förankring i frågeställningar/problem i det kliniska omvårdnadsarbetet. Ledarskapets betydelse utifrån klinisk erfarenhet och i relation till att arbeta evidensbaserat, säkert och med kvalitet. Patientsäkerhet och kvalitetsledning. Säkerhetskultur- och klimat – vad är säkerhet. Fördjupning i avvikelserapportering. LEAN. Etik och hållbar utveckling. Lagstiftning: patienträttigheter, miljöskydd och renhållning. Kvalitativ metod inkl. forskningsetiska frågeställningar. Litteratursammanställning. Intervjumetodik. Begreppsanalys. Kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar. Fördjupning i evidensbegreppet. Kunskapsutveckling genom induktion och deduktion – förändrings-, kvalitets- och förbättringsarbete i teori och praktik. Teoretiska byggstenar för att leda förändringsarbete och en patientsäker vård. Vårdvetenskap som grund för det professionella beslutsfattandet; vårdteoretiker såsom Martinsen, Travelbee, Orem Martinsen, Eriksson, Watson, Roach, Parse. Peer learning. Presentationsteknik – skriftlig och muntlig framställning. Det vetenskapliga samfundets krav och förväntningar på vetenskapliga arbeten/texter.

Obligatorisk närvaro i samband med introduktion liksom under seminarier och grupparbeten/workshops.

VG, G (för betygssättning)

Vård

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, samt vid seminarium och workshops. Gruppexamination inkl. muntlig presentation. Nätexamination.

Alligood, M.R. & Marriner-Tomey, A. (red.). (2014). Nursing theorists and their work. (8. ed. eller tidigare) Maryland Heights, Mo.: Mosby. (valda delar beroende av teoretisk referens)

Bidstrup Jörgensen, B. & Östergaard Stenfeldt, V. (red.). (2012). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. Stockholm: Liber.

Boström, A-M., Nordström, G. & Wilde-Larsson, B. (2017). Kvalitetsarbete för bättre och säkrare vård. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. & Martinsen, K. (2009). Å se og å innse. Om ulike former for evidens. Oslo: Akribe As.

Henricson, M. (red.). (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., tidigare upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur.

Institutet för hälsa och välfärd. Handbok om patientsäkerhet. [www] Hämtat 21.11.2017. http://www.potilaanopas.fi/sv/index.html

Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 1992/785). Hämtad från Finlex: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785

Landskapslag om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen (ÅFS 2007:88) [www]. Hämtad från Ålands landskapsregering: http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2007-nr88.pdf

Landskapslag om miljöskydd (ÅFS 2008:124). Hämtad från Ålands landskapsregering: http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2008-nr124.pdf

Landskapslag om renhållning (ÅFS 1981:3). Hämtad från Ålands landskapsregering: http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs1981-nr3.pdf
Patientsäkerhet, Vårdenhetsval. [www] Hämtat 21.11.2017. https://www.vardenhetsval.fi/valj-vardenhet/patientsakerhet/

Polit, D. & Beck, T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer. Kap. Foundations of Nursing Research, Conceptualizing and planning a study to generate evidence for nursing, Designing and conducting qualitative studies to generate evidence for nursing, Building an evidence base for nursing practice.

Social- och hälsovårdsministeriet (2017). Patient- och klientsäkerhetsstrategi 2017-2021. Statsrådets principbeslut (Publikationer 2017:10). [www] Hämtat 21.11.2017. http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80353/10_2017_Patient-och%20klientsakerhetsstrategi%202017-2021.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses (FFS 341/2011). Hämtad från Finlex: http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110341

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. [www] Hämtat 31.10.2017. http://www.sbu.se/

Svensk sjuksköterskeförening (2011). Svensk sjuksköterskeförening om… Evidensbaserad vård och omvårdnad. [www] Hämtat 31.10.2017. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_webb.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2013). Svensk sjuksköterskeförening om… Implementering. [www] Hämtat 31.10.2017.https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om_implementering_webb.pdf

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2 uppl., tidigare upplaga kan användas) Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stolz, P. & Bahtsevani, C. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. (4. uppl., tidigare upplagor kan användas) Lund: Studentlitteratur.

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok. Stockholm: Liber. (160s).

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur. (60s).

Eriksson, K., Nordman, T. & Myllymäki, I. 1999. Den trojanska hästen. Evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Rapport / Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, Helsingfors universitetscentralsjukhus, Vasa sjukvårdsdistrikt skn, 1999:1

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (302s)

Methods – Qualitative. (2014). [www]. Hämtat 31.10.2017. http://gsociology.icaap.org/methods/qual.htm

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Segesten, K. (2006). Vårdforskningens begrepp. Lund: Studentlitteratur.

Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (red.). (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Wiklund Gustin L. & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. (343s.)

Övrig relevant litteratur (primärkällor om omvårdnadsteorin samt källor som berör det aktuella problemområdet).

Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller)
–

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1, 2 och 3.

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Föreläsningar. Självstudier. Grupparbete/workshops. Nätbaserad undervisning.

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav ska vara godkända inom de senaste fem åren.