Sjukskötare – Den äldre människan och långvariga sjukdomstillstånd

Kurskod VA212207
Studiepoäng 7 1/2
Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– motivera betydelsen av personcentrering/att se människan samt intra- och interprofessionellt samarbete i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd

Etik och professionalitet i vården
– identifiera etiskt svåra situationer som förekommer i samband med vård av äldre personer och personer med långvariga sjukdomstillstånd, samt att med hjälp av teori/modeller kunna analysera samt motivera sina ståndpunkter
– med stöd av teori/modeller reflektera över hur synen på äldre kan påverka individ, organisation och samhälle
– reflektera över den äldre personens och närståendes behov av trygghet, integritet och främjande av välmående och självständighet i samband med att en flytt till vårdinrättning blir aktuell, samt över innebörden av ett professionellt och värdigt bemötande i detta sammanhang
– visa beredskap för att fortsätta utveckla ett empatiskt förhållningssätt och bemötande med målsättningen att i varje vårdsituation, utan att åsidosätta den professionellas eget välbefinnande, kunna sträva efter att vara lyhörd för patientens behov samt värdesätta och ta tillvara patientens perspektiv (och i förekommande fall närståendes behov och perspektiv)
– visa medvetenhet om äldre personers förhöjda risk att bli utsatta för övergrepp/våld samt tvång och begränsande åtgärder, och redogöra för förebyggande arbete och bemötandestrategier gällande äldre personer som blivit utsatta för tvång och begränsande åtgärder och/eller våld

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i vården av den multisjuka äldre patienten
– reflektera över sjukskötarens ansvar/roll i utvecklingen av det interprofessionella samarbetet i vården av äldre personer

Klinisk vård
– redogöra för det “normala” åldrandet (gerontologi)
– urskilja särdrag när det gäller grundprinciper och särskilda överväganden vid läkemedelsbehandling av den äldre personen
– redogöra för uppkomst, symtom, diagnos, behandling, omvårdnad, rehabilitering samt förebyggande vid vanligt förekommande långvariga sjukdomstillstånd
– redogöra för vanligt förekommande omvårdnadsproblem i samband med vård av äldre personer och patienter med långvariga sjukdomstillstånd; kännetecken, uppkomst, förebyggande samt omvårdnadsåtgärder efter bästa kunskapsläge (evidens)
– tillämpa ovanstående lärandemål i samband med simulatorövningar

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– i diskussioner, övningar och övriga arbeten kring kursrelevanta teman ge prov på tillämpning av kliniska riktlinjer inklusive metoder och verktyg efter bästa kunskapsläge (evidens)
– genom att fördjupa sig i ett urval av artiklar från omvårdnadsdisciplinen, visa inblick i forskning och i förmåga att värdera och bedöma en källas tillförlitlighet (källkritik)
– relatera till hur fysisk aktivitet (FYSS) kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd (artros, blodfettsrubbningar, demens, diabetes, hypertoni, metabola syndromet. osteoporos, stroke, övervikt och fetma)

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovård
– redogöra för generella riskfaktorer hos äldre och/eller personer med långvariga sjukdomstillstånd – riskfaktorer som i frånvaro av åtgärder skulle kunna leda till problem
– definiera begreppet behandlingsnivå, inklusive beslutsgång och dokumentation när det gäller behandlingsnivå samt konsekvenser för omvårdnaden, här med hänsyn till multisjuka äldre

Främjande av hälsa och funktionsförmåga samt Handledning och undervisning
– reflektera över relevansen av att integrera främjandet av sunda levnadsvanor till en självklar del av omvårdnadsarbetet
– diskutera sambanden mellan medvetna, sunda levnadsvanor såväl när det gäller att fördröja ohälsa som när det gäller att återfå livskvalitet vid ohälsa, samt redogöra för rådande rekommendationer om sunda levnadsvanor
– visa grundläggande kännedom om metoder som har visat sig kunna stödja förändring vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– beskriva servicestrukturen inom social- och hälsovård i relation till den äldre människan, inkl. organisering av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn) samt aktuella kvalitetsrekommendationer när det gäller vård och omsorg av äldre personer, inkl. äldre personers möjligheter och rättigheter till att få hjälp att föra sin talan inom socialvården och hälso- och sjukvården i synnerhet, inklusive juridiska former för att företräda en annan person
– diskutera äldre personers möjligheter och rättigheter till olika typer av stödinsatser och omvårdnad i hemmet samt förutsättningar och riktlinjer som gäller i samband med hemsjukvård
– känna till begreppet geroteknologi och hur geroteknologi kan nyttjas/bidra till en god vård av äldre personer

Innehåll

Moment 1 (1,5sp). Den äldre människan. Gerontologi.
Moment 2 (4,5sp). Långvariga sjukdomstillstånd.
Moment 3 (1,5sp). Praktiska övningar relaterade till ovanstående moment.

Gerontologi. Biologiskt, psykologiskt och socialt åldrande. Styrkor och sårbarhet i relation till åldrandet, inkl. förmågan att hantera motgångar i åldrandet . Innebörden av ageism i samhället och för den äldre personen.
Äldrelag för Åland. Organisation av social- och hälsovårdstjänster (offentliga, privata och tredje sektorn inkl. närståendevård) samt kvalitetsrekommendationer gällande vård och omsorg av den äldre personen.
Omvårdnadsproblem relaterat till kommunikation (syn/hörsel/tal/annat modersmål/bildningsbakgrund/kognitiv förmåga); medvetandepåverkan, oro, förvirring, yrsel (inkl. fall); trötthet, vila och sömn; mag- tarmkanalen (diarré, förstoppning, fecesinkontinens); urinvägarna (urinretention, urininkontinens); smärta (inkl. grundläggande smärtfysiologi). Psykisk ohälsa bland äldre. Långvariga sjukdomstillstånd (ateroskleros, hypertoni, hyperlipidemi, cerebrovaskulär sjukdom, diabetes, funktionsstörning i tyroidea och paratyreoidea, osteoporos, artros, prostatahyperplasi, demenssjukdom) samt tillämpad farmakologi.

Närvaro

Obligatorisk närvaro vid arbete med patientfall, gruppträffar, seminarium och simulatorövningar. Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

Vitsordsskala

VG, G (för betygssättning)

Ämnesområde

Vård

Utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet för social- och hälsovård

Examination

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarium, praktiska övningar. Gruppexamination. Skriftlig individuell tentamen.

Kurslitteratur och studiematerial

Aldskogius, H. & Rydqvist, B. (2018). Den friska människan. Anatomi och fysiologi. Liber. Kap: Det friska åldrandet.

Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.). (2017). Omvårdnad & äldre. Studentlitteratur. Kapitel: Åldrandets olika dimensioner; Äldres hälsa och välbefinnande; Den förändrade kroppen, Avsnitt: Personcentrerade möten med äldre, Att åldras – vad innebär det, Besvär, symtom och tecken, När saker och ting ställs på sin spets.

Boman, E. (2016). Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland. Högskolan på Åland. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Ekwall, A. & Jansson, A. (red.). (2016). Omvårdnad & medicin. Studentlitteratur. Kapitel: Initial bedömning och grundläggande undersökningar; Risk för ohälsa; Läkemedel; Blodtrycket och dess komplikationer; Neurologiska sjukdomar: demenssjukdomar; Stroke; Endokrina sjukdomar: hypertyreos, hypotyreos, hyperparatyreoidism; Diabetes mellitus; Mag-tarmsjukdomar: diarré, förstoppning, avföringsinkontinens; Reumatiska sjukdomar och osteoporos: degenerativ ledsjukdom/artros, osteoporos.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. Natur & kultur. Kapitel: Ohälsosamma levnadsvanor dödar flest; Utbredning av ohälsosamma levnadsvanor; Otillräcklig fysisk aktivitet; Ohälsosamma matvanor; Metabola fysiologiska riskfaktorer.

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (FFS 28.12.2012/980). https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=28.12.2012%2F980

Läkemedelsboken. Läkemedelsbehandling hos äldre.
http://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/lakemedelsbehandling_hos_aldre.html

Nordeng, H. & Spigset, O. (2020). Farmakologi och läkemedelsanvändning (3. uppl. tidigare upplagor kan användas). Studentlitteratur. Kapitel: Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar; Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ; Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten; Äldre och läkemedel; Läkemedel vid smärtor)

Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. (2020). Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. Målet är ett äldrevänligt Finland. (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2020:30). https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162456

Svenskt demenscentrum. http://www.demenscentrum.se. Avsnitt: Demens ABC samt Nollvision

Vårdhandboken. (u.å.). http://www.vardhandboken.se . Avsnitt: Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande; Analinkontinens – vård och behandling; Bemötande av personer med funktionsnedsättning; Bemötande i vård och omsorg, transkulturellt perspektiv; Blåsövervakning vid sjukhusvård; Fallprevention; Förstoppning; Hörselnedsättning och rehabilitering; Lavemang; Orörlighet, komplikationer; Urininkontinens.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kapitel: Vila.

Wiklund Gustin, L. (2020). Psykologi för sjuksköterskor (2. uppl., tidigare upplaga kan användas). Studentlitteratur. Kap. Minne, förståelse och information; Själv och andra; Från vaggan till graven. Smärta.

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (u.å.). FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. http://www.fyss.se/

Äldrelag för Åland (ÅFS 2020:9). https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/law/afs2020_nr9.pdf samt
Tillämpningsguide Äldrelag för Åland (2020:9). https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/tillamningsguide_aldrelag_for_aland_2020-9_040320.pdf

Biografi/skönlitterär bok enligt anvisningar

Artikelsamling.

Referenslitteratur
Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. Studentlitteratur.

Segernäs Kvitting, A. (2019). Demens – utredning i primärvård. Internetmedicin.
http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=112

Solheim, K.V. (2019). Demensguiden. Förhållningssätt och åtgärder i demensvården. Studentlitteratur.

Ålands landskapsregering (2010). Kvalitetsrekommendation. Tjänster för äldre. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/kvalitetsrekommendation-tjanster-for-aldre.pdf

Ålands landskapsregering (2012). Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/riktlinjer-for-omsorg-och-vard-vid-demenssjukdom.pdf

Ålands landskapsregering (2019). Åland Folkhälsorapport 2019. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/folkhalsorapport_2019_270819.pdf

Ålands landskapsregering (2020). Plan för socialvården 2020 – 2024. https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/socialvardsplan_2020-2024_reviderad_010720.pdf

Övrig litteratur från tidigare genomförda kurser för att uppfylla kursmålen.

Undervisningsmaterial (högskolan tillhandahåller)
Material i samband med praktiska övningar

Förkunskaper

Godkänt vitsord i samtliga kurser termin 1 och Grunder i farmakologi . Vidare krävs aktivt deltagande i Grundläggande omvårdnad.

Dokumentering

Kursvitsord noteras i studiekort. U, G, VG. Vid validering används vitsordet Godkänd.

Arbetsformer

Föreläsningar. Arbete i grupp. Gruppträffar. Seminarium. Simulatorövningar. Självstudier.

Övrigt

Samtliga obligatoriska förkunskapskrav skall vara godkända inom de senaste 5 åren.

Utskriven 14 augusti 2022 kl 01:22