Sjukskötare – Hälsofrämjande arbete

Kurskod VA175213
Studiepoäng 18
Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande kunna:
Personcentrering
– motivera vikten av att patienter och närstående bemöts utifrån deras specifika behov oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning/missbruk i relation till hälsofrämjande arbete
-motivera vikten av tillvaratagande av patientens och närståendes resurser liksom patientens upplevelser och erfarenhetsbaserade kunskap i syfte att främja delaktigheten i det hälsofrämjande arbetet
– redogöra för begreppen familjefokuserad/-centrerad omvårdnad liksom barnets rättigheter som patient, samt vårdnadshavares och vårdares rättigheter och skyldigheter i förhållande till vård av barn

Etik och professionalitet i vården
– ha insikter i lagstiftning, de etiska riktlinjernas och empatins betydelse i det hälsofrämjande arbetet (oberoende av ålder, kön, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och/eller handikapp/funktionsnedsättning/missbruk)
– ha insikter i vårdetiska dilemman (i samband med missbruk, vård av barn, våld liksom i samband mellan frihet att välja och ansvar för den egna hälsan) och upplevelse av vanmakt bland personal.
– reflektera över betydelsen av personalens kommunikationsförmåga, ansvar och självreflektion i det hälsofrämjande arbetet med patienter och närstående

Ledarskap och företagande
– reflektera över sjuksköterskans ansvar, möjligheter och utmaningar att leda ett hälsofrämjande arbete även syftande till att främja social och ekonomisk hållbarhet.

Klinisk vård
– redogöra för reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och endokrinologi såsom menstruationscykeln och klimakteriet
– redogöra för en normal graviditet, förlossning och puerperium samt inse amningens betydelse och vad som kan stödja amning
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid olika gynekologiska symtom och sjukdomar, tänkbara behandlingar samt vanliga screeningmetoder
– redogöra för barns och ungdomars normala utveckling samt psykologiska reaktioner vid sjukhusvistelse
– redogöra för patofysiologi, symtom, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt exemplifiera hur omvårdnad bör anpassas till barn och ungdomar
– förklara familjevåldets påverkan på barns och ungdomars hälsa och livsvillkor
– redogöra för skillnader i hälsofrämjande och förebyggande omvårdnadsarbete
– uppvisa kunskap och förmåga att administrera vaccin
– redogöra för de vanligast förekommande funktionsnedsättningarna (ADHD, autism, Aspergers syndrom, cerebral pares, ryggmärgsbråck, Downs syndrom)
– redogöra för patofysiologi, symtom och tecken, diagnostik, behandling, omvårdnad samt prevention och rehabilitering vid missbruk liksom förklara rusmedelsmissbruk inverkan på en persons och dess närståendes välmående

Evidensbaserat arbete och beslutsfattande
– redogöra för begrepp relevanta för kvantitativ metod inklusive kvantitativ forskningsdesign och grundläggande statistiska begrepp och tester
– tillgodogöra sig och kritiskt granska kvantitativa forskningsresultat inkl. beakta forskningsetiska riktlinjer i samband med kvantitativ forskningsdesign
– själv genomföra statistiska beräkningar genom att tillämpa programvara för bearbetning av statistiska datamaterial samt tolka och kritiskt granska resultat
– visa insikter i forskningsområden och teori väsentliga för omvårdnad med fokus på hälsofrämjande arbete
– identifiera samhällets folkhälsoproblem genom att dra nytta av hälsostatistik (t.ex. Ålands folkhälsorapport) och utifrån det förklara faktorer som förebygger ohälsa hos befolkningen
– planera, genomföra och utvärdera ett hälsofrämjande projekt

Handledning och undervisning
– åskådliggöra hur motivation, personlig reflektion och målsättning påverkar förutsättningarna för lärandet och redogöra för metoder för att utforska och förstärka inre motivationen till förändring
– tillämpa tekniker inom motiverande samtal för att motivera och stödja till hälsofrämjande och förebyggande åtgärder vid exempelvis ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) kost och motion samt för att förebygga och hantera motstånd i samband med förändringsarbete bland patienter
– redogöra för olika metoder för handledning och undervisning i syfte att kunna handleda och undervisa patienter, närstående, studerande och medarbetare
– använda undervisnings-och handledningsmaterial liksom utveckla egna pedagogiska strategier för att optimera kommunikationen i patientundervisningssituationer

Främjande av hälsa och funktionsförmåga
– förklara grundläggande begrepp och definitioner i hälsofrämjande arbete samt utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv liksom redogöra för folkhälsoarbetets historia
– se samband mellan samhälleliga beslut, strukturer och främjandet av hälsa och reflektera över hälsofrämjande insatser på individ, grupp och samhällsnivå samt reflektera över betydelsen av att utnyttja multiprofessionellt och -specialist nätverk
– planera, genomföra och utvärdera ett hälsofrämjande projekt på individ-/, grupp-/ och samhällsnivå
identifiera hälsoskillnader och ojämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper samt ha förståelse för vikten av minskade hälsoskillnader i samhället (bl. a genom ökad social hållbarhet) i relation till ålder, genus, etnicitet, socioekonomisk bakgrund och handikapp/funktionsnedsättning
– identifiera preventivt arbete på olika stadier (primär, sekundär, tertiär prevention)
– identifiera hälsoresurser liksom identifiera och förebygga riskfaktorer som orsakar försämrad hälsa, funktions- och arbetsförmåga samt sjukdom liksom inse vikten av ett tidigt prevention i ett tidigt stadium
– förklara centrala begrepp inom e-hälsa, kunna beskriva e-hälsans utveckling med utgångspunkt i människans behov och känna till olika e-teknologi som kan tillämpas i det hälsofrämjande arbetet liksom hjälpmetoder som används i vården av funktionshindrade
– relatera omvårdnadsteorier till hälsofrämjande arbete

Verksamhetsområden inom social- och hälsovård
– förstå vikten av multi- och interprofessionell samverkan för patientens möjligheter att uppnå förbättrad hälsa samt vara insatt i aktuella social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom tredje sektorn, för att främja hälsa.
– inventera behov av, redogöra för och kritiskt reflektera (möjligheter/begränsningar/ hållbarhet) över hur informations- och kommunikationsteknik kan användas för att underlätta och utveckla arbetet inom vård och omsorg för att främja hälsa utifrån människans behov och livssituation

Kvalitet och säkerhet inom social- och hälsovården
– relatera till styrdokument utformade på nationell och lokal nivå med relevans för primärvård och folkhälsoarbete

Innehåll

Innehåll
Moment 1 (3sp). Kvantitativ metod, epidemiologi och statistik. Grundläggande epidemiologiska begrepp samt kvantitativ studiedesign. Forskningsetiska frågeställningar i samband med kvantitativ forskning. Kritisk granskning av kvantitativa studier. Deskriptiv och analytisk statistik inklusive övningar i SPSS.
Moment 2 (7sp). Hälsofrämjande folkhälsoarbete och pedagogik. Folkhälsovetenskap som begrepp, hälsofrämjande arbete och förebyggande åtgärder för befolkningen i lokalsamhället utifrån ett evidensbaserat fokus. Handledning och undervisning i hälsofrämjande arbete. Hälsopedagogik. Pedagogiska teorier om lärande och strategier för information och undervisning. Stages of changes-modellen och motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) liksom träning i grundläggande kommunikationsfärdigheter. ANDTS.
Moment 3 ( 2sp). Barnhälsovård. Allmän pediatrisk omvårdnad. Hälsa och sjukdom hos barn – specifik omvårdnad vid vanliga symtom och sjukdomstillstånd inom pediatrisk vård. Barn och ungdomars fysiska och psykosociala utveckling samt främjande av barns och ungdomars hälsa. Familjens betydelse för hälsa och utveckling. Funktionsnedsättningar. Hjärt-lungräddning (HLR) på barn.
Moment 4 (1,5sp). Mödrahälsovård (gynekologi, obstetrik, barn, familjefokuserad omvårdnad). Reproduktionsorganens anatomi och fysiologi. Vanliga symtom och sjukdomstillstånd relaterat till reproduktiv hälsa.
Moment 5 (2,5sp). Projektarbete. Studerande ska inom ramen för projektarbete i samarbete med andra planera, genomföra och evaluera hälsofrämjande projekt. E-hälsa.
Moment 6 (2sp). Grunderna i vaccinationskunskap. Distanskurs.

Närvaro

Obligatorisk närvaro under seminarier, gruppsarbeten och presentationer.
Obligatorisk närvaro kan även förekomma i andra delar i kursen, vilket ansvarig lärare meddelar i samband med kursstart.

Vitsordsskala

VG, G (för betygssättning)

Ämnesområde

Vård

Utbildningsprogram

Utbildningsprogrammet för vård

Examination

Aktivt deltagande vid uppföljningar i grupp, seminarium, praktiska övningar och fältarbete. Gruppexamination och individuella inlämningsuppgifter.

Kurslitteratur och studiematerial

Kurslitteratur och kursmaterial
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Substanssyndrom och spelsyndrom.

Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H. & Wangel, A. (2019). Obstetrik och gynekologi: för sjuksköterskor. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (red.) (2008). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henriksson, O. & Rasmusson, M. (2018). Fysiologi med relevant anatomi. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Fortplantningen.

Holm Ivarsson, B. (2016). MI, motiverande samtal. Praktisk handbok för hälso- och sjukvården. (3. uppl.) Stockholm: Gothia fortbildning.

Kostenius, C & Lindqvist, AK. (2006). Hälsovägledning. Från tanke till ord och handling. Danmark: Studentlitteratur.

Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin , C. (2016). Barnhälsovård: att främja barns hälsa. (6. uppl.) Stockholm: Liber.

Orth-Gomér, K. & Perski, A. (2008). Preventiv medicin. Teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att påverka individer- om förnuft, känsla och motivation i människors val av livsstil; Lokala interventionsstrategier: hur påverkar man hela samhället; Att stärka det sociala stödet

Pipping, L. (2017) Kärlek och stålull : om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Stockholm: Gothia fortbildning.

Rindstedt, C. (2013). Barn möter vården. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H.(2014). Sjuksköterskans samtal. Professionalitet och medmänsklighet. Lund: Studentlitteratur.

Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Att arbete med lokala folkhälsoprojekt.

Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategier för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. [www] Hämtat 08.08.2018. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Tveiten, S. (2018). Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur

Ålands landskapsregering (2015). Åland. Folkhälsorapport. [www] Hämtad 08.08.2018.
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/folkhalsorapport-2015-160615.pdf

Ålands landskapsregering. (u.d.). Hälsopolitiskt program för Åland för 2010-2020. Mariehamn: Ålands landskapsregering. [www] Hämtat 08.08.2018. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsopolitiskt-program-for-aland-2010-2020.pdf

Lagsamling

Artikelsamling

Referenslitteratur

Björngren Cuadra, C. (red.) (2010). Omvårdnad i mångkulturella rum. Lund: Studentlitteratur.

Boman, E. (2016). Hälsa och livskvalitet bland äldre män och kvinnor på Åland 2015 (HÄMKÅ15). Mariehamn: Högskolan på Åland. [www] Hämtad 15.06.2018. https://www.ha.ax/uploads/2018/04/boman_erika_halsa-bland-aldre-man-och-kvinnor-pa-aland_2016_hamka15.pdf

Bramhagen, A-C. & Carlsson, A. (red.) (2013). Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Faktabok. (3. uppl.) Malmö: Liber.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gard, G. & Melander Wikman, A. (red.) (2012). E-hälsa – innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Holm Ivarsson, B. (2014). Sjukdomsförebyggande metoder: samtal om levnadsvanor i vården. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hälsobyn. [www] Hämtat 06.06.2019. https://www.terveyskyla.fi/sv

Institutet för hälsa och välfärd (2013). Enkäten Hälsa i skolan 2013. Rapport för Åland. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. [www] Hämtad 06.06.2019. http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/guidedocument/halsa-i-skolan-2013-ak-8-och-9-och-gymnasiet.pdf

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Klang Söderkvist, B & Kneck, Å. (red.). (2018). Patientundervisning: ett samspel för lärande. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kostenius, C., Lindqvist, A-K (2006). Hälsovägledning. från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.

Miller, W. & Rollnick, S.(2013). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur och kultur.

Pellmer K., Wramner B., Wramner H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm : Liber

Svanström L. (2012). En introduktion till folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) (2017). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Hälsa; Dygd och etik; Ansvar och makt

Ålands landskapsregering (2017). Hälsa i skolan. [www] Hämtat 06.06.2019. http://www.regeringen.ax/styrdokument-rapporter-publikationer/halsa-skolan-0

Artikelsamling

Förkunskaper

Godkänt vitsord i samtliga kurser i termin 1-4.

Dokumentering

Kursvitsord noteras i studiekort

Arbetsformer

Föreläsningar. Arbete enskilt och i grupp. Praktiska övningar. Projektarbete. Självstudier. Studiebesök.

Utskriven 18 juli 2019 kl 20:12