Maskinteknik – Materiallära

Kurskod M103103
Studiepoäng 2
Goals

Efter avslutad kurs ska den studerande känna till
– Hur material såsom metaller, plaster, elaster keramer mm används i olika sammanhang
– Standardiseringen och beteckningar av material
– Järn – kollegeringarnas strukturer, uppbyggnad samt tillståndsdiagram
– Stålets förändring vid värmebehandling samt metoder
– Legeringar och dess inverkan i metaller

Contents

– Egenskaper och standard för konstruktions-, kol-, legerade- och gjutstål
– Stålets kristalluppbyggnad
– Järn-kollegeringarnas tillståndsdiagram och spännings- töjningsdiagram
– Värmebehandlingsmetoderna och deras konsekvenser
– Stålets viktigaste legeringsmetaller
– Gjutjärnen
– Kopparlegeringarnas och lättmetallernas egenskaper
– Plaster, elaster
– Keramer

Attendance

Närvaroskyldighet enligt lärares anvisningar

Grading scale name

VG, G (för betygssättning)

Vocational education and training

Maskinteknik

Degree program

Utbildningsprogrammet för maskinteknik

Descriptive assessment

En skriftlig tentamen

Material

Karlebo handbok.(2000). Stockholm: Liber
Ullman, E. (2003). Materiallära. (Karleboserien). Stockholm: Liber

Documentation

Godkänt vitsord noteras i studiekort. Väl godkänd/godkänd/underkänd (Vid validering används vitsordet godkänd).

Teaching methods

Föreläsningar, övningar, dataövningar

Other

Materialprovningslaborationer utförs som en del av verkstadstekniska laborationerna.
Fartygsmaskinernas material och deras korrosion behandlas i lärokursen Fartygsteknikens grunder.
Kraftverksmaskinernas material och deras korrosion behandlas i lärokursen Kraftverk.
Samma kurs hålls för inriktningen vaktmaskinmästare och fartygsautomation.

Utskriven 27 oktober 2020 kl 22:52