Tilbakemelding ”Mångkulturalitet i Malmö”

Flerkulturelt samfunn er en utfordring. Så i 2002 et tv-program om hvordan finner hadde blitt tatt imot i Sverige under 1960- og 1970-tallet. Finnene var ofte involvert i bråk, og deres livsstil var stadig debattert i media den gangen. En finne sammenlignet finnenes oppførsel i samfunnet på 1960- og 1970-tallet med dagens somaliere. Det virker ikke som om dette er et problem lenger, og at tiden underveis har påvirket samfunnet og de innvandrede finnene positivt.

Kommentarer til: ” Debattexter från Malmö högskola”

”Mångkulturalitet i Malmö av Solveig-Karin Erdal”

Innvandringspolitikk og integrerings politikk er et ”brenn hett” tema også i norsk politikk. Når vi hører om integrerings problematikk og innvandrer kriminalitet – er det ofte ifra gjengmiljøer i Oslo. I disse dager går Bondevik regjeringen av. Den har fått kritikk for å være for tøff, med tanke på innvandring. Spesielt kommunalminister Erna Solberg (som ansvarlig statsråd for innvandring), har vært mye i rampelyset. Jeg opplever at pressen setter søkelys, og er kritiske til den politikken som føres, uansett om det er en for liberal eller ”for streng” innvandrings politikk. Kanskje dette også er tilfellet med svensk presse med Malmø-tilfellet?

Espen Heiberg Rasch

Høgskolen i Østfold

espen.h.rasch@hiof.no

Kommentar till: Mångkulturalitet i Malmö

Jag tycker att det är viktigt att skriva om positiva trender speciellt sådana saker som mångkulturaliteten. Jag tycker att det är rikedom att ha många kulturer i samma stad. I Finland finns det inte så många invandrare än till exempel i Sverige. Jag tycker att Finland borde ta mot mera invandrare än vi gör i dag. Kanske i framtiden ska Finland också ha mer positiv inställning för invandrare och de vill gärna komma hit. Media kunde lite hjälpa till!

Hilsen, Joanna

Kommentar till: “Behöver svenska språket (och de andra nordiska språken) skyddas?”

Av Titti Kjellander från Malmö Högskola

Det är nog sant att engelskan har en väldig stark position nästan i hela världen. Engelska och också den amerikanska kulturen har hamnat i Sverige, Finland och i hela Norden. Det sägs också att här i Finland har vi en av de mest ”amerikanska” kulturerna i världen, vet nu inte om det är sant. I stora företagen och inom högre utbildning är engelska en måste, tycker jag. Det är bra att det finns ett språk som nästan alla kan tala. Minst jag är glad för att ha fått chansen att lära mig engelska och att kunna kommunicera med folk från olika länder.

På ena sidan skall språken skyddas, speciellt om det gäller ett språk som synligt hotas med att försvinna. På andra sidan blir det oft för kontrollerad, nästan omöjligt. Och jag tycker att det är naturligt att ett språk utvecklar sig under tiden. Dessutom, är det osannolikt att till exempel engelskan skulle ”ta över” våra starka, nordiska språk!

Nora Pita, Helia

nora.pita@myy.helia.fi

Behöver svenska språket skyddas?

Jag tror inte heller att vi behöver oroa oss för att engelskan tar över i vissa domän i Sverige. Jag håller även med dig om att man inte ska hindra elever/barn från att läsa på ett annat språk än svenska. Det utvecklar bara deras ordförråd både i svenska och i det andra språket. Det viktigaste är att man vill läsa och lära sig! Men det behöver inte innebära att det svenska språket är hotat./Gabriella Ohlsson, Malmö

Svar till Behöver svenska språket (och de andra nordiska språken) skyddas?

henke.vellinge@telia.com

Jag måste säga att jag inte riktigt förstår den här debatten. Att språk influeras av varandra är inget nytt, utan något som pågått sedan tidernas begynnelse. Vi får ju tex. ofta också höra att olika språk är besläktade med varandra på olika sätt. Den svenska författaren, regissören och komikern Fredrik Lindström, gjorde för några år sedan ett programserie om detta som var  mycket intressant. Han kallade den – ”Värsta språket”.

Kommentar til ”Behöver svenska språket(och de andra nordiska språken) skyddas?”

Dette er jo noe som debatteres mye i Norge også, særlig om man fortsatt skal ha nynorsk og bokmål som offisielle skriftspråk. Jeg tror heller ikke man trenger å frykte for at de nordiske språkene skal forsvinne i ”havet av engelske uttrykk”, som stadig dukker opp i vårt vokabular.

Alle språk har sitt spesielle særpreg: inuittene kan si mye om snø, franskmenn kan være høflige osv. Derfor mener jeg det er viktig å beholde denne mangfoldigheten i de ulike språkene. Man kan jo bare tenke seg hvor kjedelig det blir hvis man i løpet av en samtale skal beskrive en gjenstand, og ender opp med at man må innrømme at det ikke finnes noe godt ord for akkurat det.

Men hvis man skal samarbeide i en jobbsammenheng kan det være en fordel at alle kjenner til visse felles begreper, slik at man ikke ved enhver anledning må diskutere hva man skal kalle f.eks. en bestemt gjenstand.

Kristian Sætre

Svar till Mette Adminsen ” Den danske udländing lovgivning”

henke.vellinge@telia.com

Detta har det också debatterats en hel del om i svensk media. Många har blivit upprörda efter att ha läst och hört om par som tvingats flytta till Sverige från Danmark för att kunna gifta sig. Jag har en vän som är bekant med ett par som blivit drabbat av detta och som nu bor i Malmö. Jag håller med dig och tycker detta är ett kränkande och märkligt sätt att behandla sina medborgare.

Kommentar till Nordisk union (Malmö Högskola):

Jag håller absolut med dej Mette. Jag skulle hellre ha Nordisk union än EU. Jag har ändå inte så många argumenter varför det skulle vara better. I alla fall låtar NU mycket batter än EU. Jag tycker att det är också lite konstigt att vi och tyskar har en gemensam valuta fast vi inte har den med er. Det skulle vara bra om man skulle inte behöva växla pengar när man åker båten till Sverige eller kör bilen till Norge.

MVH, Mikko Suutari

Kommentarer til Nordisk Union

Jeg er (også) fra Danmark, og går ind for at Danmark forbliver i det Europæiske fællesskab. Jeg tror dog at det ville være godt at udarbejde et nordisk samarbejde, men samtidig forblive i den Europæiske Union (selvfølgelig med visse forbehold for Norge!). Jeg tror at dette samarbejde i norden, vil kunne styrke vores anciennitet, samt have indflydelse på hvor meget vi får at sige som en større enhed når det kommer til store Europæiske beslutninger. Jeg ved godt at hvert land har deres at skulle sige, men alligevel føler jeg, at der er Tyskland, Frankrig og England… og så alle de andre. Udover dette, ser jeg selvfølgelig også mange fordele internt i Skandinavien, ved at indføre en Nordisk Union. 

Jess Hernvig

jhernvig@hotmail.com

Politikernas trovärdighet…?

Gabriella Olsson; LL020842@stud.mah.s

Som ni alla vet säger politiker ofta en sak men menar i själva verket något helt annat. Nu har det nämligen hänt igen. En av våra ministrar (Bosse Ringholm) gjorde en intervju i radio angående polisväsendet i Sverige. I själva intervjun gav han ett svar men när intervjun var avslutad sa han vad han egentligen tyckte om vårt polisväsende. Det var bara det att han glömde att lägga på luren, så journalisten hörde allt. Så detta kom givetvis ut i massmedia.

Hur mycket av det som våra politiker uttalar sig om står de egentligen för? Säger de en sak bara för att väljarna vill ha det specifika svaret och alltså inte vad de själva anser. Är det konstigt att man tillslut slutar att lyssna på vad politikerna säger…

”Den religiösa dialogen”

Jag studerar på lärarhögskolan i Malmö och har under de senaste veckorna varit ute på praktik. I tisdags dvs. 4/10 gick den stora muslimska högtiden ramadan av stapeln. Eftersom jag är på en skola med uppemot 75% invandrarelever, är detta ett interkulturellt fenomen som jag dagligen funderar över. Eftersom religion för övrigt är någonting det debatteras en hel del om i media, valde jag en artikel från Sydsvenskan fredag 7 oktober som behandlar ämnet.

Artikeln tar sitt ursprung i att Kristdemokraterna i Malmö vill stärka den religiösa dialogen mellan trosuppfattningar i Malmö genom att upprätta ett samarbete mellan olika religiösa grupper. Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund besökte i veckan Islamic Center, området där Malmös moskee är belägen. Han menar att ett intrérreligiöst råd, skulle stärka organisationers deltagande i samhällsbygget. Men tankarna om en större satsning i den här frågan är långt ifrån något som välkomnas av alla. Flera kommunfullmäktigledarmöter i Malmö är tvärtom mycket kritiska till förslaget. Några menar att religion och politik inte har med varandra att göra och att det tom är ett direkt hot mot demokratin. Religionsfrågan har en enorm spännvidd, där somliga ser möjligheter ser andra problem och i debatten kring islam, politik och kristendom tampas tidningsläsarna med allt från skolmaten till terrorattacker.

Att diskutera kring ämnet religion är aldrig enkelt. Varje dag under min praktik får jag ta del av diskussioner om meningsskiljaktigheter där religion och olika trosuppfattningar hamnar i fokus. Dessa stora samhälls/livsfrågor rör och berör i lika stor utsträckning vuxna som barn. Att dialog av något slag behövs, råder det enligt mig ingen tvekan om.

Polishögskola i Rosengård – LL020827@stud.mah.se

Antalet antagna till polishögskolan i Sverige med invandrarbakgrund är för lågt – endast 18 %. Justitieminister Thomas Bodström menar att detta måste förändras och att en polishögskola i Rosengård skulle kunna motverka detta.

Jag tycker att tanken är god! Låt säga att en polishögskola faktiskt byggs i Rosengård och detta bidrar till att fler människor med invandrarbakgrund söker sig till denna, då motverkas ju segregationen på flera sätt (Jag menar att segregation till mesta delen är negativt). Dels motsvarar polisstyrkan på ett bättre sätt vårt idag mångkulturella samhälle vilket bidrar till att de som bor där lättare kan identifiera sig med poliserna. Dels får fler ”infödda svenskar” chans att bilda sig en egen och antagligen mer positiv bild (som jag är övertygad om är den sanna) av Rosengård.

Det ska väl inte behöva vara så att de stereotypa bilderna av invandrare som bråkstakar och poliser som ”fiendesvennar” byggs på? En polishögskola i Rosengård skulle vara ett fantastiskt stort steg mot integration och främjande av interkulturell kommunikation!

Rebecka Sahrling