|
Mord vid
Bodom träsk
nora.pita@myy.helia.fi
Just nu diskuteras ett mycket intressant rättsfall både i
Esbo Rådhusrätt och i hela Finland. Under pingsthelgen 1960
hade fyra ungdomar slagit upp ett tält vid Bodom träsk i
Esbo. På pingstdagen attackerades de sovande ungdomarna med
kniv tidigt på morgonen. Två 15-åriga flickor och en 18-årig
ung man dödades. Den 18-åriga Nils Gustafsson överlevde
attacken.
Under drygt 40 år hade man inte en aning om vem som hade
begått morden. På 2000-talet fick man med hjälp av
DNA-tester bevis mot Nils Gustafsson. Han är nu mistänkt och
motivet sägs vara svartsjuka. Hans försvar argumenterar
med små bevis att det hade funnits en annan man på plats
den där morgonen.
Min mamma har berättät att ungdomarna på huvudstadsregionen
inte tilläts gå ut ensamma en lång tid efter händelsen .
Det var något som inte skulle ha hänt i vårt trygga Finland
Resultaten av mordundersökningen kommer att publiceras
den 7 oktober. Personligen tror jag att han gjorde det. Men
en sak är säker; hur det än blir, kommer han alltid att vara
skyldig i allas ögon. |
Kommentar till Mord vid Bodom träsk.
Bevisen ljuger inte! Eller? Dessutom kan man alltid säga att
Gustafsson var psykisk sjuk då han dödade (om han dödade),
sjuk av svartsjuka, det är svårt att bevisa eller motbevisa
även med DNA-prov. Hoppas ni inte tar med oss på utflukt
till Bodom träsk!
Solveig-Karin Erdal [skerdal@gmail.com]
Kommentar till Mord
vid Bodom träsk (Helia):
Många tror
fortfarande att Gustafsson är mördaren men jag inte håller
med det. Nu har domaren också bestämt att han har inte gjort
nånting. Jag också litar på Gustafsson. Han är inte min
kompis men jag inte tror att han kunde ha levt så normalt
med tre döda personer på kontot.
Utan att
veta vem är mördaren kan vi nog besöka Bodom träsket – om ni
bara vill.
MVH, Mikko
Suutari
|
|
HIM erövrar Europa!
Det
finska rockbandet HIM erövrar Europa. Till exempel i
Storbritannien är de på plats 18 på Storbritanniens
officiella lista. Deras nya platta har publicerats den 26
september i Europa och den 27 september i USA. I Finland är
HIM på plats 1. HIM är redan nu en av de mesta framgångsrika
finska banden utomlands. The Rasmus har varit på plats 10 på
Storbritanniens lista i 2003 så vi kan säga att finska
rockmusiken är mer känd i Europa än tidigare. Jag tycker att
det är jättekul kul att också finska band kan vara populära
och välkända i Europa och också i USA där HIM försöker att
slå och bli populär.
joanna.makela@myy.helia.fi |
Tillykke/gratis
til Finland med deres musik succes. Jeg kender ikke
så meget til HIM, men må sige at The Rasmus har haft
stor succes i Danmark og jeg syens også de er gode.
Desværre tror jeg
aldrig at nogen nordisk musiker kommer op på niveau
som svenske Abba...
Sorry finner!
Men så er det jo
godt at der findes andet end musik der kan gøre et
land kendt. Vi i Danmark har H. C. Andersen som jo
er forfatter og netop nu er meget fejret i Danmark.
Jeg ved ikke hvad
det er der gør at man føles sig stolt over fex. et
band der kommer fra ens land. Det er vel noget med
nationalitetsfølelse. Det er det samme der sker med
fodbold (som jeg personlig er ret ligeglad med!).
Folk går i (for DKs vedkommende) i rødt/hvidt tøj,
maler sig i hovedet, går med flag osv. Jeg kan ikke
helt forstå det...
Mvh. Mette
Amdisen,
mette11@hotmail.com
Kommentar til ”HIM erövrar Europa”
HIM er virkelig på vei opp! Jeg har hørt masse på
HIM og synes det er utrolig morsomt at det går så
bra for dem. Jeg var på konsert med bandet på
Roskilde før de ble populære og likte de allerede
da. Men jeg tror faktisk det er mange som blir
overrasket når de hører at både HIM og The Rasmus er
fra Finland. Men det er bra og viktig at det er noen
band som blir populære utenfor sitt eget land – det
er med på å sette Finland på kartet! Jeg har også
hørt noe på et annet band jeg tror er fra Finland –
Negative heter de. De er også ganske flinke. Kanskje
Finland er den nye store rocke nasjonenJ?
benedicte
viberg
[benedicte-viberg@hotmail.com]
|
|
Kultur-
och språkcoktail på lågstadiet i Haparanda
mikko.suutari@myy.helia.fi
På lågstadiet i
Haparanda går små elever från både Finland och Sverige.
Sveriges nationella tester visar att det går bra för
språkskolan, skriver
tidskriften Opettaja (=Läraren).
Enligt
Opettaja har man idag tre olika undervisnings- språk på
lågstadiet i Haparanda: svenska, finska och meä.
Meä har tidigare
varit nästan ett
oaccepterat
språk i Sverige. Först nyligen (kanske tack vare Mikael
Niemis bok "Populärmusik från Vittulanjänka") har man börjat
förstå att meä är modersmålet för ett antal
människor.
Om du kunde återvända till tiden då du var liten, skulle du
vilja gå i samma
skola med elever från grannlandet?
Tycker du att alla minoriteter ska ha en rätt
att använda sitt modersmål i grundskolan?
(Kangasniemi, Seppo. Pajala asettanut
tavoitteet meän kielen oppimiseksi. Opettaja 35/2005. ) |
Svar på
debatindlæg:
Kultur-
och språkcoktail på lågstadiet i Haparanda af
mikko.suutari@myy.helia.fi
Jeg mener at det skal være
muligt at dyrke minoritetssprog i grundskolen. Dette
begrunder jeg med at der ligger lange traditioner bagved
udviklingen af sproget, og dermed områdets ofte
specielle kultur. Det er gennem sproget at børn og unge
lærer deres kulturelle rødder at kende. Der er desuden
adskillige andre steder bevist at de unge finder det
interessant og naturligt at lærer om deres rødder. Mange
finder tilmed en indre ro i at kende deres rødder.
Af Sheelagh Hayes
Svar till
"Kultur
–
och språkcocktail på lågstadiet i Haparanda"
För mig är det en
självklarhet att man måste göra allt möjligt för att behålla
sitt modersmål så länge man bara kan. Att kunna flera språk
är en oerhörd rikedom som vi inte får tappa bort. Det är min
förhoppning att det ska vara lika självklart att den
minoritet som använder sig av meä ska får läsa på sitt eget
språk och bli undervisad på det som att en elev som är född
i Bosnien ska få läsa bosniska i skolan. Givetvis är det av
stor vikt att eleverna är medvetna om att svenska är det
främsta språket och det som de verkligen måste kunna för att
klara sig i vårt land.
Mvh
Anna Lindskog
alindskog@hotmail.com
|
|
Från
fängelse till ett hotell
Ett gammalt fängelse kommer att
modifieras till ett fint hotell för affärsmän. Fängelset
ligger på Skatudden i det centralaHelsingfors.
Köpeskillingen var 2,65 miljoner euro men kostnaderna blir
cirka 14 miljoner euro eftersom man måste göra ett massivt
renoveringsarbete, inredning osv. Hotellet kommer att ha 110
rum varav 60 är dubbelrum och 40 junior -sviter.
Det står i artikeln att det i Europa
är vanligt att omvandla gamla fängelser till hotell.
Fängelset på Skatudden är det första i Finland som ändras
till ett hotell. Det finns ett fängelsehotell i Stockholm.
Jag tycker att det är en bra idé att hitta nya och ovanliga
sätt att använda gamla byggnader.
Vad tycker ni om idén? Skulle ni vilja
övernatta i ett före detta fängelse? (Kauppalehti,
7.10.2005)
av Saara Mustonen |
Från fängelse till ett hotell
Tja, hvorfor ikke. Hoteller med en historie er jo altid
spændende. Genanvendelse kan jeg bestemt også gå ind for,
men jeg kan ikke lade være med at tænke på om det ikke vare
billgere og bedre for miljøet at rive det ned og starte
forfra? Men det er jo bare en gisning.
Med venlig hilsen
Nynne
Svar till "Från
fängelse till ett hotell"
Häftigt! Jag
gillar idén! Skulle absolut kunna tänka mig att övernatta på
ett gammalt fängelse... Kanske mest för att kunna skryta om
det senare. :-) Det är ju inte så att kriminaliteten smittat
av sig på väggarna som för det vidare till hotellgästerna.
Eller...? I Berlin finns det ett Wolkswagen-hotell där man
får sova i ombyggda gamla Bubblor. Nyskapande och kreativt!
Det är tråkigt att man river så många gamla byggnader till
"förmån" för nya, stela betongklumpar... Ta vara på det som
finns!
/Rebecka Sahrling,
LL020827@stud.mah.se
Kommentar til "Från fängelse till ett hotell" av Saara
Mustonen
I Mo i Rana der jeg vokste opp, er byens ungdomsskole det
som tidligere var byens kretsfengsel. Nå er det lenge siden
det ble ombygd innvendig, men fra utsiden bærer den fortsatt
historien fra forrige århundre. Dette synes jeg er fint for
byen; ved å la bygninger og anlegg fra tidligere tider få
leve videre med nye oppgaver, har man også en påminnelse om
byens historie tilstede. Og historie kan vi jo alle
forhåpentligvis lære av.
ellisiv.u.pedersen@hiof.no
|
