Eko-Tek Nord
Nordplusprojekt i Interkulturell kommunikation

 Malmö Högskola, IMER (internationell migration och etniska relationer)

Nyhetsreferat	Kommentarer
Sänkt spritskatt i Sverige sofs@spray.se Under denna sommar har det varit stort fokus på om man ska sänka spritskatten i Sverige eller inte. En undersökning gjordes och lades fram för regeringen där man föreslog en avsevärd sänkning. Man har på systembolaget kommit fram till att de låga priserna på alkoholhaltiga drycker i Danmark och Tyskland har bidragit till minskade intäkter till statsfinanserna. Det borde inte ha kommit som en chock för beslutsfattarna då man redan innan har sett en tydlig trend av alkoholinköp i grannländerna.   SOFIA KARLSSON [ISM01027@stud.mah.se]	För ett par dagar sade man i TV-nytt i Finland att alkoholbruket är nu 15 % mer än före spritskattssänkningen.  Det låter otroligt mycket och t.o.m. farligt, men samma undersökning visade att alkoholbruk skulle ha stigit oberoende av skatten i alla fall 12-13%. Samtidigt hade skattsänkningen haft en positiv effekt till statsfinanserna. Sänkning tycks ha haft ett nästan positivt resultat i allmänhet. Något som man hade förbisett var dock hur det skulle påverka hälsovården: i den statligen budgeten finns inga pengar reserverade för kostnaden för ökat alkoholbruk. Man kan ju vara säker på att det finns sådana kostnader. Hur som helst bestämmer sig Sverige det här för sin egen del, jag hoppas att Sverige kan utnyttja erfarenheter som Finland redan samlat och kalkulera mera exakt vad som lönar sig. Det är kanske omöjligt att undvika alla problem, men det är möjligt att påverka situationen. Jukka Olkkonen [jukka.olkkonen@myy.helia.fi] Jeg tror det kan være en fordel at sænke afgiften på alkohol i Sverige. Det har man for nyligt gjort i Danmark med det resultat at færre kører til Tyskland for at handle spiritus. På den måde vil flere penge i den svenske statskasse i stedet for den danske eller tyske. I samme forbindelse kunne man måske overveje at afskaffe Systembolaget? Kommentar af Kasper Kaarup kakaarup@worldonline.dk Jeg synes, man i Sverige kan kigge på hvad der er sket i Danmark for omkring et år siden, hvor man i Danmark sænkede afgifterne på alkohol og cigaretter, for netop at mindske grænsehandlen i Tyskland. I Danmark er det til dels en succes dvs. at grænsehandlen er mindsket, så vidt jeg ved, og der bliver købt mere herhjemme af de varer som ellers bliver handlet i grænsehandelsbutikkerne, men der eksisterer dog stadig en del grænsehandel. Denne handel, tror jeg, vil eksisterer i lang tid fremover, da det ligger dybt i folk, at der er noget at spare ved grænsehandel. Så jeg tror da, at der er noget at hente for den svenske stat ved at sænke skatterne på alkohol. Niki Christensen [niki@aif-haandbold.dk] Med hensyn til de tendenser der bliver nævnt i DK og D, så er det ikke længe siden at man faktisk sænkede skatten på spiritus yderligere, jeg er klar over at vi i DK har meget lave priser i forhold til i Sverige og at DK’s ungdom har en kedelig statistik for at være blandt det mest drikkende folkefærd i Europa. Seneste undersøgelser har dog vist at selv på trods af faldende priser på spiritus, drikker de unge danskere mindre end for blot et par år siden. Så deraf kan man vel godt aflede at lave priser ikke umiddelbart fostrer mere druk, der er vel også andre faktorer der spiller ind. Mvh anja.wagner.hansen@sol.dk Danmark nedsatte ved nytår priserne på spiritus for at mindske den store grænsehandel ved den dansk-tyske grænse. Det medførte desværre at helt unge begyndte at drikke hård spiritus, bl.a. Smirnoff ice, i stedet for øl. På positiv siden medført det dog en lille stigning i grænsehandelen med vores svenske naboer. Nu kom det så for nylig frem, at de lave priser ikke har mindsket grænsehandlen syd for landet og man overvejer derfor at hæve priserne igen. Peter-Emil [peter.emil@gmx.net]
DYRA STUDIELÅN Enligt Dagens Nyheter är det idag dyrare att låna till studier än till bostad, och debatten kring studielånen har hårdnat sedan de nya, hårdare reglerna infördes 2001. Idag börjar vi se konsekvenserna utav detta då många ex-studenter inte klarar av att betala av studielånen utan hamnar hos kronofogden, de sista tre åren har dessa ökat med 43 % !!! En förklaring är att arbetsmarknaden är svår att komma in på, även om man är högutbildad, men med de nya hårda reglerna ska återbetalning ske oavsett inkomst. Man undrar vad som kommer att hända med högre studier i framtiden, kommer det att bli en klassfråga igen? Hälsningar Gunilla  ism01006@stud.mah.se	Når jeg leser innlegget ditt innser jeg hvor heldig jeg er som student i Norge. Studielån her er nok noe av det mest gunstige lånet man kan få, og allikevel er det pågående diskusjoner for å øke lån og stipendordninger. Jeg syns det er trist at det ikke er sånn i Sverige også. Det skal ikke være sånn at studenter skal måtte jobbe heltid ved siden av studier for å tjene nok penger til å leve. Tone Gjertsen, tone.gjertsen@hiof.no I Finland har man märkt under senaste åren att det är allt svårare att betala studielån  tillbaka. Det är konstikt eftersom att studielån verkas vara en billig hjäp till penningbekymmer. I Finland börjar man betala lån tillbaka efter två års tid från det när studiestöd har slutats. Jag ser också att problemet föddes då när man tänker högre studier. Det låter inte farligt att ta lån, när det sägs att betalningen tillbaka tar ungefär dubbelt mans studietid. Men om man studerar till exempel åtminstone sju år är klassfråga redan befogad. Ränta är nog låg, men fortfarande är bakom också en fråga som gäller samhällets arbetssituation..man kan inte veta om dom kan betala lån tillbaka när det är tid för det. Jag hoppas att det inte kommer en klassfråga igen. Studielånen skulle vara en lösning till studietidens problem som gäller pengar inte tvärtom. Minna Majaranta minna.majaranta@myy.helia.fi
Vad får man fråga om? Skolverket i Sverige har gjort en undersökning om attityder bland 6700 elever i 120 skolor. Undersökningen är gjord för att man velat undersöka ungdomarnas tolerans mot olika grupper. detta skulle kunna ge möjlighet att utöka informationen kring områden där det råder uppenbara risker för konflikter. Nu är dock frågan om inte undersökningen i sig kan leda till konflikter då alla som svarar på frågorna kommer att påverkas av frågornas utformning. Exempel på frågor är: Är det någon av dessa grupper som du inte skulle vilja ha som grannar? a) Jehovas vittnen          b) Muslimska fundamentalister          c) Vänsterextremister d) Invandrare            e) Homosexuella                             f) Folk som suttit i fängelse g) Rasister                h) Psykiskt sjuka                             i) Nazister j) Människor med AIDS    k) Drogmissbrukare Anders Skans som studerar till specialpedagog på Malmö Högskola kritiserar undersökningen och säger "Man klumpar ihop invandrare och homosexuella och rasister".   Tidningen Sydsvenskan intervjuade några elever om frågorna. Dom blev inte alls upprörda. Några av svaren som eleverna gav var:   "Jag tror inte någon känner sig utpekad" "Att vara exempelvis muslim är helt accepterat i skolan" "Man förstår att de bara vill veta vad folk tycker"   Min egen reflexion är att med lite god vilja kan man göra ett icke befintligt problem till ett tungt lass. Anders Skans har tydligen större problem än eleverna själva. Lyckas han att väcka debatten till den smutskastningsnivå som dagens tidningsläsare älskar så kan det förmodligen ställa till en hel del skada och öka differentieringen till utpekade grupper.   Vi är roliga vi människor, nästan alla vill vi hjälpa andra, detta oavsett om den andre vill bli hjälpt eller ej. Det tyckes finnas en inboende "jag vet bättre än dig funktion" hos de flesta människor.          Best regards / HA DET BÄST        Kjell Gustafsson       + 46 - 40 -611 6006
Rymmarna gripna kanahols2003@hotmail.com, Malmö Högskola Idag den 27 september greps de båda fångarna från Mariefredsanstalten som varit på fri fot sedan i torsdags. Fångarna tog en vårdare som gisslan vid rymningen med hjälp av ett stickvapen. Vårdaren rymde i sin tur från fångarna två dagar senare. Efter en intensiv jakt med helikoptrar och polishundar kunde man gripa båda männen idag i Degerfors. Gripandet skedde på ett lugnt sätt och ingen människa kom till skada. Tidigare i år har flera spektakulära rymningar skett rum på flera av landets säkraste fängelser. Bland annat rymde polismördaren Tony Olsson tillsammans med tre andra fångar från Hall i juli. Samtliga fångar har dock infångats vilket naturligtvis är mycket viktigt med tanke på motivationen för fler rymningar från landets samtliga anstalter. Alla dessa händelser har naturligtvis satt fart på debatten om hur vi ska ta hand om våra fångar och vari felet ligger. Behöver vi bättre fängelser eller är det kanske personalens fel? På Mariefredsanstalten var det över fem år sedan personalen fick utbildning i denna typen av händelser. I Sverige har vi någon slags bild av att det här med rymningar och hemska brott inte händer i vårt samhälle. Grundtanken är att man kan utbilda och informera bort allt avvikande beteende. En fin tanke, men kanske är det dags att vakna och inse att Sverige inte skiljer sig så mycket från omvärlden som vi tycks tro. /mattias kånåhols, Malmö Högskola kanahols2003@hotmail.com	Den siste tids hendelser i svenske fengsler har også skapt debatt i Norge. Mange frykter at norske fanger skal bli inspirert av rømningene i Sverige. Vel, det er jo ikke så mye å bli inspirert av, siden alle har blitt tatt. For en stund tilbake hadde vi en lignende hendelse her, hvor en drapsdømt fange, kjent som “Greven“, rømte fra en anstalt med åpen soning. På slike åpne anstalter er sikkerheten så lav at han bare kunne spasere ut. Årsaken til at han hadde blitt plassert der var god oppførsel. Denne debatten kom opp igjen nå nettopp da en annen fange fikk permisjon for god oppførsel. Under denne permisjonen begikk han et grovt ran. Etter dette har rutinene for fordeler på grunn av god oppførsel blitt skjerpet. Debattene raser derfor igjen om dette fører til verre oppførsel blant fangene. Allikevel må det vel være bedre om fangene oppfører seg dårlig inne i fengslene enn utenfor. Hilsen Runar B. Nilsen runar.b.nilsen@hiof.no   Dagens fengsler er langt mer rømningssikre enn tidligere. Til tross for at det er investert masse penger i sikkerhetsutstyr og kompetanseheving av personell, inntreffer dessverre slike hendelser. Gisseltaking er en metode som er spesielt effektiv for å gjennomføre rømninger. Dette er en tendens som vi også ser ellers i verden i ulike sammenhenger. Selv med all sikkerheten som er ved ombordstigning i fly, finnes det allikevel svake elementer i sikkerhetsrekken. Vi vil nok helt sikkert oppleve flere slike rømninger fra fengsler. Siden det er vanskelig å forhindre rømningen i helt ekstreme tillfeller, vil politiets innsats i ettertid være veldig avgjørende for en rask tilbakeføring til fengselet. Her synes jeg svenskt politi har gjort en bra innsats. Anette Marie Torp [anette.m.torp@hiof.no]