Eko-Tek Nord
Nordplusprojekt i Interkulturell kommunikation

 Høgskolen i Østfold

Nyhetsreferat	Kommentarer
Hvordan Norge oppfattes i andre land  På oppdrag for selskapet ”Hundreårsmarkeringen Norge 2005” foretok det internasjonale meningsmålingsbyrået KRC Research en undersøkelse om hvordan Norge oppfattes i andre land. 4.000 personer over 18 år fra åtte land (Storbritannia, Frankrike, Tyskland, Polen, Italia, Spania, Danmark, Sverige) ble spurt om hva de mener om Norge. 44 prosent av dem forbinder Norge med storslått natur med fjell og fjorder. 19 prosent mener prisene er altfor høye. Særlig tyskere og franskmenn mener Norge er en kald og lukket nasjon. Nesten ingen nevner humanitær eller fredsskapende innsats. Dermed bekreftes ikke Norges selvbilde som framtredende fredsmekler og humanitær stormakt – noe man har vansker å forstå. jutta.eschenbach@hiof.no	Underbart att höra att ni människor från Norge har ungefär samma missuppfattning om sig själva som vi svenskar har. I Sverige är det också många som tror att Sveriges insatser i världen är större än vad de i själva verket är. Det är kanske tufft för oss att höra att företag som IBM, Microsoft, Sony, General Motors, CNN har större påverkan på världen en ett litet enskilt land som de nordiska länderna. Ta till exempel IBM där jag själv jobbat de har en forsknings och utvecklingsavdelning som motsvarar alla nordiska universitet tillsammans när det gäller budget. IBM har självt 5 stycken Nobelpristagare och massor av forskningscenter i Amerika, Europa och Asien. Kanske finns det mer likheter mellan norska, svenska och finska IBMare än det finns mellan två norrmän som arbetar på olika företag. Jag håller dock med om att Norge är fantastiskt vackert liksom de andra nordiska länderna. Island har jag dock bara sett på bild men det är inte så dumt det heller. För att dra lite i debatten så vill jag säga att: Typiskt norskt är positiv anda (trots att de ter sig rätt korkade i Svenska Norgehistorier). Typiskt finskt är det finska bålet (5 liter vodka och en halv droppe citron) Typiskt danskt är att gå om kring med en Tuborg mitt på ljusa dagen Typiskt isländskt är att de vet att småfolket existerar och de tar det på allvar. Best regards / HA DET BÄST Kjell Gustafsson + 46 - 40 -611 6006 Kommentar på Jutta Eschenbachs inläggning Likadana undersökningar har man också gjort om Finland och lika förvånade har finländarna varit efter dom. Ofta förbinder utlänningarna Finland med t ex isbär på Helsingfors gator, kommunismen, sex och bastu eller sprit och knivar. Stereotyper och fördomar skapar ofta en falsk bild av sanningen, men man borde också titta kritiskt på de frågar som finns i undersökningarna, eftersom de kan vara mycket ledande. Matti Kihlstrom [Matti.Kihlstrom@edu.stadia.fi] Vi "smånationer" från nog räkna med att ses med sådana ögon i resten av all världens länder. Är man exempelvis i USA så blandar de ju friskt ihop alla våra nordiska länder, tex att Norge är huvudstaden i Sverige och att man pratar danska. Förresten har vi väl alla mer eller mindre fördomar om andra nationaliteter, på gott och ont, och så lär det nog förbli. Gunilla Holmlin ISM01006@stud.mah.se   Vi har også i Danmark en opfattelse af os selv, som værende foregangsmænd indenfor humanitære og fredsbevarende indsatser, men jeg kan også sagtens være i tvivl, om vi rundt om i verden også opfattes sådan eller man ikke rigtig lægger mærke til det, fordi landet og derved også indsatsen (i forhold til antallet af penge eller soldater) ikke er så stor i forhold til de store lande. Jeg vil da gerne indrømme, at jeg ikke har lagt synderligt mærke til Norges indsats på netop dette område, og derfor er min mening eller opfattelse af Norge også, at de har fantastisk natur, Nordens bedste ski-områder, dygtige – venlige og åbne sportsfolk samt at der er rigtigt dyrt at bo med hensyn til mad og drikke. Niki Christensen [niki@aif-haandbold.dk]
Mulla-løfting Av Runar Bakkebø Nilsen E-mail: runar.b.nilsen@hiof.no  En mann som har fått mye oppmerksomhet i norske medier i seinere tid er mulla Krekar. Tidligere var han leder for den kurdiske bevegelsen ansar-al-islam, som amerikanerne knytter til terrorvirksomhet. Nå bor han i Norge, og debattene raser om hvorvidt han fortsatt burde gjøre det. Tirsdag 29. april i år deltok mulla Krekar på en litterær debatt på utestedet Smuget i Oslo. Her var også den kvinnelige komikeren Shabana Rehman, som for øvrig også er muslim. Rehman overtalte da mullaen til å få utføre en fundamentalisttest på ham, og løftet ham opp i været. Hvis en kvinne kunne løfte en mulla, kunne han umulig være en fare for rikets sikkerhet. Den strengt religiøse mullaen reagerte derimot med sinne, og politianmeldte komikeren. Dette var en sterk krenkelse av hans ære. Debattene startet kort tid etter. Skal utlendinger som kommer til Norge følge norsk kultur? Eller burde vi respektere deres skikker?	Det interessante i artiklen er at den kvindelige komiker tilsyneladende har fået godt fat i den Norske humor. Hun prøver i virkeligheden at fjerne folkets dom på mullaen. Men selvom mullaen garanteret kan gennemskue den positive effekt hendes handling ville have, forbyder hans kulturelle og religiøse kodeks ham i at lade hende gøre det. Hun kommer til at fremstå som en godt integreret muslim, der tager afstand fra den muslimske kvindeopfattelse. Mullaen derimod ender som taber i massernes betragtning. Havde han gået med på den ’norske’ spøg havde han vundet større accept hos nordmændene. Skik følge eller land fly!   Känner inte till mulla Krekar, men jag blir skrämd av att USA tror sig ha rätt att avgöra vem som är terrorist. I Sverige har CIA inte nöjt sig med att kräva ett utlämnande utan de har även kidnappat folk och fört dem ur landet. Kanske är mulla Krekar en idiot men jag hoppas ändå att han får stanna i Norge och ev. dömas där om han är skyldig till något brott. Hälsningar Per Magnusson lu02mape@hlk.hj.se Vad är egentligen norsk kultur? Det finns säkert många norrmän och norskor som skulle reagerat likadant och precis som mullan knt sig kränkt. Kultur går på tvären (genus, ålder, religion, socialgrupp etc. Det du berättar här är verkligen ett exempel på detta. Ulla Lundgren, Jönköping
En mye diskutert sak i norske medier de siste to ukene er konflikten rundt biskop Rose Marie Köhns besøk ved Hareidstevnet i Hareide kommune i Sunnmøre 17. oktober. Konflikten oppsto da kapellan Michael Møgster og sogneprest Atle Hoplandoplanddvvdvkkn nektet biskopen å preke i menigheten fordi hun har et annet syn på homofilt samliv, og fordi sognepresten er sterkt imot kvinnelige prester. Menighetsrådet i Hareid kom etterhvert fram til et kompromiss der Köhn kunne komme med en hilsen under gudstjenesten og deretter komme på kirkekaffe. Denne beslutningen skapte uro i menigheten, noe som førte til at kapellanen trakk seg fra gudstjenesten og Köhn vil allikevel få delta. Tone Gjertsen [tone.gjertsen@hiof.no]	Det er stærkt kritisabelt at en præst i et moderne og demokratisk land som Norge har en sådan holdning overfor kvindelige præster. Manden lever i middelalderen og burde ekskluderes fra den norske kirke øjblikkeligt! At menighedsrådet ikke bakker 100% op om den kvindlige biskop, må være et tegn på at det er tid til fornyelse i Hareide kommune. Kommentar af Kasper Kaarup kakaarup@worldonline.dk     Homoseksuelles ret til gifte sig har også længe været til debat i den danske folkekirke. Nogle præster er endog blevet suspenderet for at vie homoseksuelle par. Parrene har dog mulighed for at blive gift på de danske rådhuse – en mulighed som også mange udenlandske par benytter sig af. Men vil man velsignes i kirken er dette desværre stadigt problematisk i Danmark. Peter-Emil [peter.emil@gmx.net]
Artikkelen er hentet fra den norske avisen Aftenposten den 27.09.2004. Direktør Øystein Berg i oljedirektoratet blir nå hedret i Kina pga sin og Norges innsats med å spre kunnskap til en rekke oljeland rundt i verden. Norge skiller seg ut fra andre oljeland i verden, fordi vi driver utviklingsarbeid ovenfor nye oljeland på deres premisser. Vi gjør dette uten gjenytelse. Noen vil kanskje mene at nordmenn er dumsnille som deler kompetanse uten å sikre seg noe igjen. Men Øystein mener at Norge og norske selskaper vil få et konkurransefortrinn gjennom denne nye måten å markedsføre seg på. ”Det tar tid å bygge relasjoner og skape business, særlig i Asia. I Kina sier en at først skal du bli min venn, deretter en enda bedre venn og så kan vi gjøre forretninger”, sier Berg som nå får beviset på kinesernes vennskap. Mvh Anette Anette Marie Torp [anette.m.torp@hiof.no]	Dannie Bondo Hansen   Ingeniørhøjskolen i København, bondocreations@webspeed.dk   Kommentar til [Artikkelen er hentet fra den norske avisen Aftenposten den 27.09.2004., Anette Marie Torp]   Artiklen er efter min mening et godt eksempel på nordisk mentalitet... Vi ønsker, at der skal være lighed i de verdensdele hvor menneskerettigheder mv. ikke bliver overholdt. Der kan man så hjælpe med viden og kompetencer som i det lange perpektiv giver økonomisk vækst i hele samfundet... Det er med til at hæve levestandarden og niveauet af selvbevidsthed, som i sidste ende kan lede til demokrati og frihed for de enkelte individer.
”NORDMENN SKJØNNER IKKE HVORFOR BUSH LEDER” Anne Valerie Solhaug – annevsol@hiof.no I følge David Iversen, leder av Best Practices in Journalism som forrige uke holdt foredrag på Norsk Utenrikspolitisk Institutt i Oslo om presidentvalget i USA, bryr ikke nordmenn seg om presidentvalget. Han tror nordmenn nærmest blir perplekse av den politiske situasjonen i USA. Hvordan Bush kan lede over Kerry og hvilken innvirkning 11. september 2001 har hatt har vi også liten forståelse for. Selv om vi nordmenn ikke lever i USA, mener han med dette at vi har lite interkulturell forståelse?	Det här tycker jag är ett synnerligen relevant inlägg med hänsyn till vår kurs. Det är väl en av medias stora uppdrag - att bredda läsarnas/lyssnarnas/tittarnas synvinkel genom att på ett begripligt sätt visa på flera olika perspektiv på en och samma företeelse, dvs att kritiskt granska nyhetsflödet. Det är skillnad på att förstå i betydelsen att begripa och förstå i betydelsen att acceptera. Dvs. att förstå varför människor gör som de gör (t.ex. vill rösta på Bush) är något annat än att sympatisera med deras åsikter ( själv vilja rösta på Bush) Samma brist på kritisk kulturmedvetenhet finner vi dagligen i svenska media. Detta om något är rn brist på interkulturell förståelse. Ulla Lundgren, Jönköping