|
Service på
svenska
Artikeln som jag läst och valt att skriva
om handlar om finlandssvenskarnas ställning i Finland och
speciellt i Helsingfors. Idag är ca. 6 % av Finlands befolkning
finlandssvensk, medan det i Helsingfors bor ca. 35 000
finlandssvenskar. Finskan och svenskan är Finlands nationalspråk,
vilka båda är jämställda.
I artikeln ”Svensk service med god vilja”,
den 15.8.2004 poängterar Johanna Westman hur viktigt det är att
en tvåspråkig person väljs framför en som bara behärskar det ena
av Finlands två språk till ett arbete med kundkontakt.
Tvåspråkigheten är såväl en fördel för personen själv som för
kommunen och staten, då Finland har bättre konkurrens och
kontakt utomlands.
(nathalie.smeds@arcada.fi) |
Enligt mig är det en stor fördel att kunna de
båda inhemska språken. Tycker att det borde vara självklart att
en person som är tvåspråkig skulle bli vald till en tjänst inom
kundservice före en som endast kan ett av språken. Ibland hör
man när någon som jobbar bakom kassan måste tala engelska med
kunden istället för svenska. Då blir jag förbannad
Linda.Karlsson@ha.aland.fi
Eftersom jag redan så stark uttryckt mig om
tvåspråkigheten i Finland, så kan jag endast hålla med om att
tvåspråkigheten i Finland är en fördel. Då är det också en
fördel att en person som behärskar båda språken väljs till ett
arbete med kundkontakt, framför en enspråkig. Och det gäller i
detta fall båda språken. Man ska kunna bli betjänad på sitt eget
modersmål i sitt eget land.
jenny.almark@ha.aland.fi |
Statsminister Matti Vanhanen redo att utreda åldern för
rösträtt
Statsminister Matti Vanhanen överväger att
sänka åldersgränsen för rösträtt i kommunalvalen från nuvarande
18 år till 16 år. Han motiverar sitt uttalande med att många
unga hinner flytta bort från sin hemkommun pga. Studier m.m.
innan de hinner fylla 18 år och kunna rösta i ett kommunalval
som påverkrar deras hemkommun. De unga som flyttar bort från sin
hemkommun etablerar sig sällan så stadigt i den nya kommunen att
de skulle utnyttja sin rösträtt i kommande val. Statsministern
anser att de unga inte hinner bilda så stadiga band med den nya
främmande kommunen.
Problemet med den möjliga ändringen i
rösträttsåldern är reaktionerna kring andra åldersgränser och
den viljan att sänka dem med, ex: sänkningen av åldersgränsen
för inhandlande av tobaksvaror från nuvarande 18 år till den
gamla åldersgränsen 16.
Jag tycker personligen att åldersgränsen
för kommunalvalsröstning kunde sänkas till 16 år. Det kunde vara
bra att introducera ungdomen i tid till ”lättviktsklassens”
politik. Åldersgränsen för röstning av president skall hållas
vid 18 års gränsen. Jag jämför det med gränsen för
alkoholinhandling, svaga alkoholdrycker är 18 år och starksprit
20, det är ett fungerande system för at de alltför ivriga inte
skall genast börja dricka starksprit utan hinner göra sina
lärorika små misstag med mildare alkoholprodukter.
Statsminstern bör vara tydlig med att
sänkningen av åldersgränsen vid kommunalval inte påverkar andra
åldersgränser.
Tom Nylund
[nylundt@arcada.fi]
|
Svar på Tom Nylunds referat:
Liknande diskussioner är aktuella i Sverige nu också. I vissa
kommuner vill man sänka åldern för att rösta till 16 år. Det
diskuteras också om man ska höja åldergränsen på krogen till 20
år eftersom det är då man får köpa alkohol på systemet. Det är
svårt med olika åldersgränser, ibland är man tillräckligt gammal
för att göra vissa saker och i andra fall inte. Och vem
bestämmer när man är tillräckligt mogen?
Sofia Karlsson sofs@spray.se
|
Nordeachefen viftar bort finländsk oro (2.9.2004)
Nästa år blir
Nordea en svensk bank med filial i Finland. Basen för banken när
den blir ett såkallat Europabolag nästa år, blir i Stockholm.
Det nya europeiska regelverket ska göra det lättare för bolag
att välja hemort och gå samman över nationsgränserna. Enligt
planerna ska de finska, danska och norska bankerna fusioneras in
i den svenska banken. Den blir i sin tur ett Europabolag med
Sverige som hemort.
I Finland finns
rädslor om att landets största bank nu kommet att avlägsna sig
från Finland. När Nordea blir ett Europabolag kommet svenska
myndigheter att ha huvudansvaret för övervakningen av banken som
idag har 40 procent av bankmarknaden i Finland.
Finansinspektionen har uttryckt oro över att det finländska
inflytandet och den finska kontrollen över banken kommer att
minska. Men den svenske Nordeachefen viftar bort oron. - Om vi
är den största aktören på den finska bankmarknaden så kommer vi
självfallet att följa finsk lag och stå under finsk tillsyn,
säger Lars G. Nordenström. Han håller inte heller med om att det
kan bli lättare att skära ner i Finland när hemorten är i
Sverige. Nordeachefen lyfter istället fram kundens fördelar med
att Nordea blir Europabolag. Transaktionerna underlättas och kan
ske till lägre kostnader.
Även om Nordea
för Sverige som hemort 2005 är det ingenting som säger att
bolaget stannar i Sverige. Tanken med Europabolag är att
huvudkontoret lätt ska kunna flyttas till ett annat EU-land.
linda.barlund@arcada.fi |
|