Finland har inte råd med Åland
(Ulrika.Carlsson@ha.aland.fi)
Åland
måste bli självständigt så landskapet får stå för sina kostnader
själv.
Det anser samlingspartisten Harry Bogomoloff i Helsingfors som
säger att samhället har tagit på sig mer kostnader än man orkar
med. Det börjar bli dags att gallra.
”Vi är
många som tycker att Åland kostar mer än det smakar. Det här är
inget personligt, jag har ingenting emot människorna som bor på
Åland. Men jag tycker att de som mår bra skall fortsätta att
göra det på egen bekostnad” säger han till Nya Åland med
anledning av en intervju i kvällstidningen Ilta-Sanomat tidigare
i veckan.
Enligt
Bogomoloff är det även många i riket som retar sig på att
ålänningarna inte avtjänar värnplikt
Men så är
det enligt självstyrelselagen och den har stiftats av riksdagen.
Bogomoloff
hade ett inlägg i tidningen Helsingin Sanomat i början av veckan
där han tyckte att Åland skulle anslutas till Sverige, men det
tar han nu tillbaka. Han
fasthåller dock att självständighet skulle vara en bra lösning.
ÅLAND 10.09.2004
|
Kommentar på Ulrika Carlssons: Finland har inte råd med Åland
Jag har ingen stark åsikt om Åland borde vara självständig eller
inte, vilket kanske beror på det, att det troligtvis inte skulle
påverka mitt liv. Om jag minns rätt så läste jag i en artikel
som fanns i Helsingin Sanomat, att de flesta ålänningar tycker
att Åland skall förbli en del av Finland. En intressant fråga är
om detta är sanningen eller bara propaganda. Det vet
ålänningaran bara själva. Jag skulle också vilja veta vilka är
de argumenter för en självständig Åland. Vem är det som får
nytta av en sådan förändring?
Matti Kihlstrom [Matti.Kihlstrom@edu.stadia.fi]
Självständighet är någonting som man uppskattar, men vägen till
det inte är så lätt än vad man kan tänka. Finland har haft sina
egna problem mot vägen till självständighet och därför att har
finnorna förgyllt det här minnet. Men den här frågan, om ett
land eller ett område skulle vara ”sit egen”, är inte en enkel
sak. Små länder har sina svagheter, men så har också större
länder. Men jag ser den här saken som en fråga som gäller
mänsklighet. Förändringen är inte alltid lösningen på ett
problem. Jag har ingenting mot Ålands sjävständighet, men jag
ser saken så att dom har sin egen flagga, språk som dom kan
prata, egna nationalitet, om man kan säga, och alla som ett land
som är inte under någon annans makt. Är det bara så att man vill
ha svart på vitt att dom har sin egen vilja och lust? Kanske vi
borde ge Ålands medborgare möjlighet att besluta om dom vill
vara en del av Finland eller Sverige. Bara åländska kan veta det
om någon i överallt kan. Minna Majaranta
minna.majaranta@myy.helia.fi
|
|
Åländska turismen
Linda.Karlsson@ha.aland.fi
”Åland är inte tillräckligt attraktivt för
att dra till sig stora skaror turister. Åland är för dyrt.
Standarden sjunker när investeringsviljan minskar” skriver
Harriet Tuominen i Nya Åland den 23.9.2004
Åland är beroende av turismen. Politikerna
i lagtinget på Åland kan peka ut mycket som de tycker att inte
fungerar inom den Åländska turismen. Det debatteras mycket och
det ges förslag om vad som kan göras.
Just nu är det på kvalitetsområdet den
åländska turismen har de största problemen. Maten är för dyr och
för dålig, spriten köps på färjorna och det som dricks
konsumeras i alltför hög grad utanför krogarna. Det leder till
restaurangerna måste ta ännu mer betalt och det blir dyra priser.
Men det finns också ljuspunkter i den
åländska turismen. I Nya Åland den 16.8.2004 skriver Nina
Fellman om sådant som växer fram långsamt. Det är små lokala
evenemang som växer från år till år t.ex Vikingamarknaden i
Saltvik, Medeltidsdagarna och de Ryska dagarna i Bomarsund.
Gemensamt för alla dessa satsningar är att de inte kräver stora
dyra satsningar. Det som krävs är engagemang, arbete, någon som
driver det hela och lokalbefolkning som är beredd att engagera
sig för att det känns viktigt
Hittills har utbudet på souvenirer,
hantverk och matvaror varit alldeles för tråkiga och likriktade,
och i ärlighetens namn inte särskilt bra. Men även det är påväg
mot det bättre.
Det finns klara tecken på förbättring inom
den åländska turismen. Det finns hopp, men det kanske än en gång
inte ligger på stora breda planer, utan på det lilla och växande. |
Kommentar till Åländska turismen
För att kunna glädja sig av turismen ännu
länge borde man enligt mig försöka satsa på den hållbara
turismen på Åland . Man skall inte få turismen att bli ett hot
mot den lokala befolkningen och inte heller mot miljön. Den
lokala befolkningen skall se turismen som en möjlighet, en
ekonomisk källa och som en intressant och långsamt växande
bransch. – Nathalie
smedsn@arcada.fi
|
Finlandssvenska, mitt modersmål
Det svenska språkets ställning i Finland är
mycket omsusat just nu. Justeringen av språklagen har tillfört
att allt fler ”finskhets-finnar” har börjat ifrågasätta
finlandssvenskan ställning som andra nationalspråk. Knappt sex
procent talar svenska, mitt modersmål, i Finland idag och allt
flere ”purfinnar” anser andra europeiska språk viktigare än
svenskan i dagens Finland. President Tarja Halonen intervjuades
i ett finlandssvenskt aktualitetsprogram för ett par veckor
sedan om just svenskans ställning och webbdiskussionerna på
programmets hemsida efter programmet fick oanade följder.
Hatbreven strömmade in. Bl.a. lät ett hatbrev såhär: ”Åter en
kniv i hurrinas kött. Finlands folk har visat sin vilja.
Sveriges språk är inte längre viktigt för oss och vi vill inte
längre lära oss det med tvång. Leve det framtida självständiga
Finland!”
Det gör mig så upprörd. Mitt modersmål är
en del av mitt jag. Under hela mitt liv, och mina förfäders liv,
har svenskan haft en betydande ställning i mitt land. Jag har
klarat mig hur bra som helst på mitt modersmål och hoppas
innerligt att mina barn i framtiden ska kunna göra likadant. Det
svenska språket är viktigt i Finland. Det sitter djupt inrotat i
historien. Varför ska finnarna kalla oss finlandssvenskar för ”hurrin”?
Det är orättvist att bli diskriminerad bara för att man talar
ett minoritetsspråk. Jag är stolt över mitt språk. Jag är
lycklig över att ha finlandssvenska som mitt modersmål. (På så
sätt kan jag kommunicera med mina nordiska vänner på mitt eget
språk.) Jag vill verkligen att man skall prata svenska, kunna
bli betjänad på svenska och kunna gå i svensk skola i Finland
för all framtid.
Jenny Almark 29.9 2004
Inslag från HBL 22.9 2004 |
Klart att ens eget språk är viktigt! Intressant att svenskan
väcker så starka känslor, har denna språkdebatt blossat upp mer
efter att Finland gick med i EU eller har detta "alltid" pågått?
Gunilla Holmlin
ISM01006@stud.mah.se
Svar till
Finlandssvenska mitt modersmål? Jenny Almark.
Klart att det är
viktigt med svenska, men om huvudspråket på Åland är finska
kanske det borde vara valfritt att läsa svenska. Man skulle tex
kanske kunna välja det som modersmålsundervisning precis som man
kan välja tex sitt eget hemlandsspråk. Om svenska språket
används aktivt på Åland, tycker jag nog att det ska vara ett
obligatoriskt språk att läsa. Håller även med om att man ska
bevara sitt minoritetsspråk. Förstår ändå din reaktion...
lina tovhult
[linatovhult@hotmail.com]
Kommentar till Finlandssvenska,
mitt modersmål
Jag tycker att man självklart skall få och
vilja tala det språk man vuxit upp med och har som modersmål. I
Finland som är ett tvåspråkigt land, hoppeligen ännu länge,
skall de två språken vara jämställda och man skall kunna förstå
och bli förstådd på båda språken. - Nathalie
smedsn@arcada.fi
Hej
Jenny,
du
petade i ett svårt tema. Det finns djupa rötter i denna
inställning som många ”purfinnar” har mot det svenska språket:
Från en historisk synvinkel är det svenska språket för några det
sista spåret från den tiden då Finland var en del av Sverige.
Det låter kanske löjligt, men många länder som har fått sin
självständighet har till och med utvecklat sitt eget språk för
att skilja sig från ”den gamla makten”. Ett eget språk kan vara
mycket viktigt för identiteten för några och kan leda till svåra
konflikter. Med det här menar jag inte att det vore särskilt
rationellt.
Något annat som är för många svårt att förstå är varför vi är
tvungna att lära oss svenska? Man behöver det ju inte i Finland,
liksom du hoppas att dina barn kan klara sig utan finska. Och, i
allmänhet är det ju helt normalt att när vi är tvungna att göra
någonting, vill vi inte görä det.
Jag tycker att vår kultur här i Finland är rikare med det
svenska språket. Det svenska språket ger också mig en möjlighet
att kommunicera med människor i skandinavien. Dessutom i några
gymnasier där man har prövat frivillig studentexamen i svenska,
har bara få inte gjort det. Det finns altså förutom ”purfinnar”
också en hel del människor som uppskattar det tvåspråkiga
Finland.Jukka
Olkkonen
[jukka.olkkonen@myy.helia.fi]
Ditt inlägg fick mig att fundera så här:
Försvagas svenskans ställning i Finland
ytterligare kommer mer av det nordiska samarbetet behöva ske på
engelska. Engelska måste också läras in i skolan under tvång.
Upplevs det språket som mindre imperialistiskt än svenskan?
I Sverige har vi sedan några år en språklag
som skyddar bl.a. finskans ställning Sverige, just med
argumentet hur viktigt språket är för en människas identitet,
demokaratiska rättigheter och kontakt med sin historia. Den
lagen finns det ingen opinion mot. Vad är det som gör att man
tänker precis tvärtom i Finland? Efter nära 100 års separation
från Sverige kan väl knappast hotet om försvenskning sitta kvar
i folks medvetande?
Europarådet förordar minst 2 språk förutom
modersmålet och arbetar starkt för ett pluralingvistiskt Europa
för att främja interkulturell förståelse . Inställningen hos den
rörelse du refererar till motarbetar denna Europarådets strävan.
Jämför inlägget av Nathalie Smeds från
Arcada där hon pekar på några personliga och nationalekonomiska
argument för att människor ska utveckla tvåspråkighet.
Ulla Lundgren, Jönköping
Jag tycker också att svenskan är viktig, man måste få tala det
språk man har som modersmål. Om alla finnar ens skulle kunna
lite svenska skulle de ju ha mycket lättare att lära sig andra
språk också, som t.ex. tyskan, vars många ord liknar de svenska.
Finland är väl lika självständigt som tidigare fastän man lär
sig lite svenska på skolbänken .- Linda
Linda Bärlund
barlundl@arcada.fi
|
Polis åtalas för hot mot par i båt
Händelsen inträffade i början av maj i år.
Ett par var ute med familjens båt och närmade sig ön där en
54-årig polisman har stuga. Polismannen ”hotade att skjuta”
paret om de inte gav sig iväg. Enligt paret hotade viftade en
28-årig man i polisens sällskap med ett gevär.
I mitten av september väcktes åtal mot
polismannen och 28-åringen. Polismannen är fortfarande i tjänst
i väntan på tingsrätten dom.
Rätt eller fel att polismannen är kvar i
tjänst? Jag vet inte, vad tycker ni?
joakim.axen@ha.aland.fi |
En ganske så alvorlig sak, som sår tvil om politimannens
dømmekraft, og om han er skikket til tjeneste. Nå kan det også
hende at det er andre opplysninger vi ikke vet som endrer saken.
Oppførte paret seg truende på noen måte som satte andre i fare?
Dersom de bare forstyrret alminnelig ro og orden, er det å true
med å skyte å gå langt over streken. Det er også normalt at en
tjenestemann som er under etterforskning blir tatt midlertidig
ut av tjeneste, spesielt når det er tatt ut tiltale.
Hilsen Runar B. Nilsen
runar.b.nilsen@hiof.no
|